Klassiker: Solifer Artic

Publicerad: 2013-10-29   Uppdaterad: 2023-04-18

Hösten 1978 premiärvisade Solifer nya husvagn Artic. Den var strömlinjeformad och hade låg vikt, och redan första året fick de två modellerna stor försäljningsframgång. Under 1979 köptes totalt 1211 Solifervagnar, men året därpå hade DL-modellerna försvunnit och 1085 nya Artic-modeller köptes av husvagnsåkare som sökte en vinterbonad och lättdragen modern resehusvagn. Husvagnen salufördes just så,...

Hösten 1978 premiärvisade Solifer nya husvagn Artic. Den var strömlinjeformad och hade låg vikt, och redan första året fick de två modellerna stor försäljningsframgång.

Under 1979 köptes totalt 1211 Solifervagnar, men året därpå hade DL-modellerna försvunnit och 1085 nya Artic-modeller köptes av husvagnsåkare som sökte en vinterbonad och lättdragen modern resehusvagn. Husvagnen salufördes just så, man hade inte bara köldtestat den, man hade dessutom varit i vindtunnel och finslipat strömlinjeformen. Husvagnen hade CW-värde* 0,31,(Coefficient of wind) vilket låg i paritet med dåtidens personbilar.

En Solifer Artic 50 T från 1982 väger 800 kilo. Totalvikten, det vill säga med maxlast, är 1 050 kilo. En Polar 500 från samma år med samma karosslängd väger nästan exakt 200 kilo mer, men Solifer Artic uppfattades av den stora husvagnspubliken också som snygg. Den representerade det senaste inom byggteknik i branschen och den var vinterbonad. Dessutom hade man en nedfällbar överslaf i den bakre sittgruppen, bred nog för två barn eller för en tonåring.

De skickliga utvecklarna i fabriken utanför Helsingfors utnyttjade karossformen på ett nytt och gynnsamt sätt. Karossens midja var längre än dess golv. Man byggde helt enkelt precis så snålt som behövdes och karosslängderna var därför längst i sänghöjd. Det tyngre golvet kunde därmed göras kortare och viktbesparande. Karossen byggdes av självbärande element med frigolit som isoleringsmaterial, kulhamrad aluminium på utsidan och tapetserad plywood på insidan. Chassit var eget och rostskyddat genom galvanisering. De mindre vagnarna, upp till och med modell 500, utrustades med spiralfjädring och påskjutsbroms från engelska B & B Sigma.

Den lite större 550 fick torsionsstavar som fjädring och broms från tyska Pietz. 1978, Artic-seriens introduktionsår, såldes Solifervagnarna i 717 exemplar. Artic redovisades inte separat men blev snabbt favoriten hos köparna. Tio år senare, 1988, byggdes 4 236 Solifer Artic och av dem såldes 1 986 i Sverige. Solifer Artic har i Sverige sålts i över 23 217 exemplar fram till och med år 2011. (källa: Camp)

Klassiker: Solifer Artic
Stora Solifer Artic Finlandia 690 är kanske inte vad man förknippar med ordet ”resvänlig”.

Några år efter introduktionen lanserade Solifer en modell med tilläggsnamnet Finlandia. Det är också en strömlinjeformad Artic, men den fick en 2,3 meter bred kaross och försågs med ”marknadens tjockaste isolering”. Man har genom åren haft olika namn på sina modeller; 100 serien, 1000 -serien och + serien har förekommit. Solifer S 20 + var vid lanseringen år 2002 Sveriges största husvagn med en invändig längd på 740 centimeter. Utvändigt var den 932 x 254 centimeter och totalvikten 1 800 eller 2 000 kilo. Den hade två sittgrupper, en dinettgrupp i mitten och längsmonterad dubbelsäng fram. Den hade också separat dusch. Självklart var det inte en lättdragen resevänlig husvagn, men man visade vad man kunde och kanhända var det rätt att bygga en husvagn som saknade motstycke då.

Solifer har en tradition att bygga husvagnar som söker nya lösningar och egenskaper. Till exempel Solifer Apollo, som byggdes i tre exemplar 1990. Syftet med den konceptvagnen var att utröna om kompositmateriel och lågt luftmotstånd skulle gå att förena, och att se om detta var en väg mot framtidens husvagnar. Apollo hade en säng framtill och en upphöjd salong i mitten, med lastutrymmen under. Apollo 610 vägde tom 1 070 kilo med sovplast för fyra och vattenburen primusvärme. Den bedömdes inte vara möjlig att serieproducera.

Husvagn & Camping har testat Artic-modellerna vid några olika tillfällen, till exempel 1985 då Lars Erik Paulsson testade Artic 500 L och gav vagnens resvänlighet mycket beröm. Invändningarna mot vagnen var få, en var att så många som sex personer visserligen hade bäddplats men knappast rymlig nog boplats. ”Den är en dröm på vägen, och utrustad med elektriska bromsar skulle den bli en fantastisk resevagn”, avslutas testet.

Nöjda ägare sedan 30 år


Ove och Gerd Erixon i Enköping har en Solifer 500 från 1989. Med den har familjen gjort flera resor och upplevt mycket skojigt.

De köpte husvagnen 1986, men redan 1980 började de med campinglivet. Då köpte de en Combi Camp som de hade i tre år. Sedan blev det en Kabe och även den behöll de i tre år, tills de ersatte den med en Solifer 450 Artic -86. Ytterligare tre år senare, 1989, köpte de en fabriksny Solifer Artic 500, den har de fortfarande kvar.
– Den var enklare för den kunde man ha färdigbäddade sängar i, och den fungerar fortfarande bra, berättar Ove för Husvagn & Camping.
– De första resorna gick till olika husvagnsträffar, vi var med i MHF husvagnsklubb så det blev helgträffar i klubben under sommarhalvåret, berättar Gerd. En av våra favoritplatser, som vi många gånger återvände till, var Lingbo Camping, mellan Ockelbo och Kilafors. Vi låg ofta där och med bilen for vi runt till sevärdheter i trakten.
– Vi valde Solifer för att den är lättdragen, och för att vi har nära till en handlare som är återförsäljare för märket. Där har vi alltid fått bra och kunnigt bemötande. Det är viktigt för oss, säger Ove.

Numera hittar man Gerd och Ove Erixon på deras säsongsplats i Nora under sommaren. På vintern står vagnen på en loge och innan de drar igång campingsäsongen gör de en årlig service. Hittills har det bara varit ett större fel, det var cirkulationspumpen och eftersom det var en primuspatron och den inte längre tillverkas, fick de byta hela patronen.
– Vagnen och servicen är så bra att vi är mer än nöjda, och vi har inte för avsikt att byta vagn. Den hänger med ett bra tag till avslutar Ove Erixon i Enköping.

FAKTA
*Ett lågt CW-värde är dock inte liktydigt med lågt luftmotstånd. Luftmotståndet beräknas nämligen genom att man multiplicerar vagnens CW med frontarean, och den är inte lika liten som en personbils. Därmed inte heller luftmotståndet. Det blir i stället ca 0.31 x 2,00 x 2,30 = 1,426. Samma formel ger den kantiga och höga bilen Range Rover luftmotståndsvärdet 1,10. Det är alltså inte bara den sluttande fronten som gör vagnen lättdragen. Den låga viken spelar troligen lika hög roll. Dessutom har den extra långa dragbalkar, vilket är gynnsamt för stabiliteten.

Läs mer:
Solifer Artic 560 MH

 

Rulla till toppen