Vad spelar in när man letar efter ett lämpligt exemplar av en veteranhusvagn? Svaren skiljer sig beroende på vem du frågar. För Conny Thunlund spelade historien en stor roll, att en GAP är ovanlig gjorde inte saken sämre och när han sedan blev skärskådad av säljaren blev det på sätt och vis en ära att ha blivit godkänd.
Anledningen till att han granskades är enkel. Säljarna ville att den udda skapelsen skulle få det bra och vem kunde egentligen vara bättre i det ärendet än en mångårig ordförande i klubben Campingveteranerna? Förmodligen ingen.
Men låt oss ta historien från början. GAP var en fransk tillverkare som producerade vagnar från 1959 till omkring 1968. De byggde olika storlekar i diverse prisklasser och just denna vagn tillhörde de lite mer exklusiva.
Den såldes ny 1963 till ett par i Frankrike som genast började använda den, och alltid bakom sin Renault Frégate från 1957. Vintertid drogs den till Alperna för skidturer och på somrarna tog ägarna husvagnen till den franska rivieran där den ställdes upp. Detta upprepades år efter år fram till 1995 då de köpte ett sommarhus och deras pärla ställdes in i garaget. Långt senare beslöt de sig för att sälja sin GAP men definitivt inte till vem som helst.
En bekant hjälpte dem och gjorde i ordning den då lätt bedagade skönheten. Någon renovering behövdes inte men det blev en del förbättringar i form av omklädda dynor och ny lackering. Och när Conny blev godkänd som köpare 2015 fick han hämta den.
– Det passade bra eftersom ECCR, European Classic Caravan Rally, hölls i Frankrike det året, berättar Conny.
Nu fick Conny med sig lite mer än bara husvagnen vid köpet, bland annat broschyrer och en mängd fotografier från de tidigare ägarnas resor åren 1963 till 1995.
– Bilderna ger ekipaget en själ som den annars inte skulle ha, säger Conny och visar upp ett fotografi från ett snölandskap där både Renaulten och GAP:en syns tydligt.
Ett par andra foton visar garaget där husvagnen förvarades i många år. Framsidan på det var så igenvuxet att det inte gick att köra ut den vägen och på baksidan var garageportarna för låga. Lösningen blev att ta bort väggen ovanför portarna och sedan spika tillbaka den efteråt.
– Jag fick även med fönsterluckorna som den finurlige första ägaren låtit tillverka, avslöjar Conny.
Det är inga luckor i traditionell mening, snarare snygga aluminiumplåtar som täcker fönstren effektivt och som haft flera syften. Dels som mörkläggning på natten och dels som skydd för stenskott vid körning på franska grusvägar.
– Luckorna fungerar även som värmeisolering. De håller effektivt värmen ute på sommaren och behåller den inne under vintern, förklarar Conny.
Alla som haft en äldre fransk bil vet att de har sina egna lösningar på än det ena och än det andra. Reservhjulet under motorhuven är väl en typisk sådan, liksom det udda fjädringssystemet och en del knepiga lösningar på allt från kylning och fläktremmar till trebultade fälgar utan centrumhål. Var då husvagnarna mer traditionellt konstruerade?
Nej, det finns mängder av ”franska” lösningar, bekräftar Conny och vet knappt var han ska börja.
Kanske med det udda hydrauliska bromssystemet, en lösning som har bromsvätskebehållare på toaletten och en bromscylinder på dragstången?
Eller varför inte med den speciella franska planlösningen? Eller med att toaletten, med klinkerklädda badrumsskåp, är positionerad allra längt fram bredvid köket? Ovanliga lösningar men samtidigt är vagnen elegant, vackert och komfortabelt. Typiskt franskt helt enkelt. För vilka andra varumärken har en kombinerad vin- och baguettelåda som standard?
– Sängskåpet är underbart. Det fälls ut och bakom den finns en dubbelsäng, något liknande har jag aldrig sett på någon vagn, säger Conny.
Han är ensam om att köra en GAP Eden Roc i Sverige och när han köpte den var exemplaret dessutom den enda i den franska motsvarigheten till Campingveteranerna. Entusiasterna flockades kring den. Många har hört talas om modellen men aldrig sett den i verkligheten.
Conny har inte behövt göra så mycket åt husvagnen utöver vanligt underhåll. Det största avsteget från originalet är att nummerskylten sitter på ena sidan om belysningen då den troligen inte skulle bli godkänd med lampan centralt placerad.
– En mindre avvikelse från originalutförandet. Det finns egentligen bara ett enda bekymmer – vi använder den alldeles för lite, menar Conny.