Idag firar Volvo 90 år och här kan du läsa om Volvos historia, från 1915 och framåt. I Göteborg lär det smälla en och annan champagnekork, men man ägnar sig inte bara åt att titta bakåt:
”Vi är mycket stolta över Volvos historia,” säger Håkan Samuelsson VD för Volvo Cars. ”De första 90 åren har varit spännande, men de tio år som är kvar tills vi fyller 100 kan komma att bli än mer rafflande då bilindustrin skiftar fokus mot självkörande, elektrifierade och uppkopplade bilar.”
I augusti 1924 möttes av en slump ingenjören Gustaf Larson och Assar Gabrielsson på restaurang Sturehof i Stockholm. De var gamla kollegor från kullagertillverkaren SKF och började prata om bådas stora intresse: bilar. Varför skulle inte Sverige kunna ha en egen, stor biltillverkning? Det slumpmässiga mötet blev starten för Volvo.
Tre år senare, 14 april 1927, rullar den första Volvon ÖV4 ut ur Lundbyverkens fabriksport på Hisingen. På kylaren satt den symbol som vi för alltid förknippar med Volvo, det snedställda järntecknet. Bilmodellens föga inspirerande namn, som stod för ”Öppen Vagn 4 cylindrar”, ledde till att den fick smeknamnet Jakob.
Jakob hämtade mycket inspiration från dåtidens amerikanska modeller. Ramen var gjord i askträ, liksom fälgarna. Kunderna kunde få bilen i vilken färg som helst, så länge det var mörkblå kaross med svarta skärmar.
Det diagonala bandet över kylaren var en rent praktisk upphängning, för att hålla fast emblemet. Men bandet blev en del av den grafiska signaturen och har sedan många decennier varit ett kännetecken för både Volvos personbilar och lastvagnar.
Volvo grundades egentligen redan 22 juni 1915, av kullagertillverkaren SKF. Någon som var kunnig i latin hade kommit på att ”volvere” är infinitivformen för verbet rulla. Formen ”volvo” är första person singularis och betyder alltså ”jag rullar”. Ett ”rullande” firmanamn passade perfekt för kullagerföretaget SKF men man hittade ingen omedelbar användning för det och namnet blev liggande i byrålådan. Företagsnamnet plockades sedan upp och användes av Gustaf Larson och Assar Gabrielsson.
Volvo ÖV4 var den stolta starten på företaget men ska sanningen fram blev Jakob ingen succé. Endast 297 bilar byggdes första året. Inte heller den täckta PV4 sålde bra.
Året därpå, 1928, fick Volvo lite luft under vingarna då man kompletterade bilproduktionen med lätta lastbilar. Dessa blev däremot en omedelbar succé och första årets produktion av lastbilar var utsålda redan till sommaren.
Framgångarna med lastbilarna gjorde att Volvo lyfte blicken och sökte ny verksamhet. Pentakoncernen blev till salu och köptes upp 1930, för övrigt första året som Volvo gick med vinst. Tillverkningen av marinmotorer blev ett perfekt komplement och även Volvo Penta blev en succé, samtidigt som den tredje serien av lastbilar lanserades och blev en stor framgång.
Men den verksamhet som man ursprungligen startat med, personbilstillverkningen, gick fortfarande dåligt för Volvo. Under slutet av 20-talet och fram till mitten av 30-talet gjordes flera försök med nya modeller med tydlig USA-inspiration
Volvo gjorde då ett rejält omtag och anlitade bland annat Ivan Örnberg med mångårig erfarenhet från amerikansk bilindustri. Resultatet PV36, eller ”Carioca” som den döptes till i folkmun, presenterades 1936. Priset ansågs dock högt och även Carioca och PV51-7 visade sig vara svårsålda.
Andra världskrigets utbrott 1939 förändrade Volvos verksamhet men man var ändå förutseende nog att titta på möjliga produkter efter krigsslutet. Nästa stora etapp i personbilssortimentet blev Volvo PV 444, som premiärvisades i Kungliga Tennishallen i Stockholm redan 1944 på ”Volvo-Industriernas Utställning”, 1–10 september. Äntligen fick Volvo en riktig succémodell och när produktionen kom igång 1947 hade man skapat den grund som skulle leda till många framgångsrika modeller under de kommande decennierna.
Under 50-talet kom exporten igång på allvar och Volvo producerade allt fler bilar. Lundbyverken byggdes till i omgångar men sedan tog utrymmet slut. Några kilometer längre bort i Sörredsdalen, på Hisingen, fann man ett tillräckligt stort område och 1958 började Volvo köpa upp tomterna.
I slutet på 1959 började byggnadsarbetet och Torslandafabriken stod klar att använda 1961, då inledde man produktionen med att tillverka karosser till Lundbyverken. Torslandaverken invigdes av kung Gustaf VI Adolf den 24 april 1964 och vid 50-årsjubileumet, 2014, invigdes tillbyggnaden TA3 i Torslandaverken.
I Torslandaverken fanns kapaciteten och här byggdes storsäljarna Amazon och från augusti 1966 även 140-serien. På åtta år byggde Volvo 1,25 miljoner bilar i 140-serien och den blev därmed företagets första miljonsäljare.
Uppföljaren 240-serien presenterades 1975 och den skulle bli ännu mera framgångsrik. Under 19 år tillverkades alla de olika 240-modellerna i 2,8 miljoner exemplar, vilket än idag är och förblir ett svårslaget rekord för Volvo.
Volvos framgångar ledde till att man expanderade både organiskt och genom uppköp. Kapaciteten i Torslanda skulle inte räcka till och Volvo ville inte ha ”alla ägg i samma korg”, varför man tidigt undersökte möjligheterna att expandera utanför Sverige och komma in i EG (nuvarande EU). 1965 invigdes Volvos fabrik i Gent, Belgien, där man inledde med produktion av Amazon.
Fabriken byggdes ut 1972 och har vuxit etappvis. Vad förmodligen många svenskar inte vet om är att Gent producerat fler bilar än Torslanda, de flesta år. I november 2016 byggdes ”bil nummer sex miljoner” i Gent.
Förutom Torslanda har Volvo även byggt bilar i Kalmar, där man byggde bilarna i små arbetslag istället för på löpande band. Produktionen i Volvoverken pågick mellan 1974–1994, nästan en halv miljon bilar tillverkades i Kalmar.
Volvos tredje fabrik för personbilsmontering etablerades i Uddevalla i slutet av 80-talet, i efterdyningarna av varvskrisen och med stöd från staten. Första modellen som byggdes i Uddevallaverken var Volvo 740.
Produktionen pågick i Volvos regi men ombildades 1995 till Autonova, styrt av delägaren Tom Walkinshaw Racing. Cabrioletmodellen Volvo C70 byggdes av Autonova, som togs över helt av Volvo 1999. Verksamheten fortsatte fram till 2013, då produktionen av C70 upphörde.
I början på 70-talet köpte Volvo in sig i nederländska personbilstillverkaren DAF, vilket ledde till flera nya serier av mindre bilmodeller. Volvo 66 – i folkmun ”Rem-Johan” – var en udda fågel med sin steglösa Variomatic-transmission.
Smeknamnet Rem-Johan följde även med till DAF 77, som döptes om till Volvo 343. Senare kom 345 och 360, som byggdes fram till 1989.
De holländska modellerna ersattes av Volvos egen konstruktion 480 ES, en tredörrars ”sportcoupé” som blev Volvos första framhjulsdrivna modell 1985. 440/460 följde två år senare.
Tillsammans med Mitsubishi utvecklades efterföljarna som fick namnet S4 och V4 – eller så vad det i alla fall tänkt. I absolut sista stund protesterade Audi mot S4-namnet och Volvo ändrade då till S40 och V40. De skulle tillverkas under tio år, 1995–2004.
DAF-fabriken i Born användes för Volvo-produktion fram till 2004, då den sista V40:an rullade av bandet. Mitsubishi fortsatte driva fabriken ytterligare några år och idag ingår den i BMW Group. Volvo byggde cirka en miljon bilar i Born.
I februari 1982 presenterades Volvo 760 och den var för första gången på länge en helt ny modell. Jan Wilsgaard stod för den kantiga designen, som var ett utropstecken på sin tid men var anpassad för amerikansk smak. Två år senare kom den folkliga 740 och produktionen skulle fortsätta ända till 1992. V90, som hade sin grund i 760, tillverkades ända till 1998.
Volvo hade dragits med ekonomiska problem och hela bilindustrin hade det kärvt. Man behövde en ny storsäljare och Volvo 760/740 blev precis det. I Sverige såldes 760 GLE för 99.800 kronor, precis under sexsiffriga strecket. Volvo 760/740 tillverkades i 1,23 miljoner exemplar och skapade den ekonomiska grund som behövdes för nästa generation Volvobilar.
Jan Wilsgaards sista projekt skulle bli Volvo 850, 1991, då man återigen tog ett stort kliv i utvecklingen. Modern framhjulsdrift kombinerades med tvärställd, femcylindrig motor. 850 lanserades som sportig och modern, vilket underströks med motorsportengagemang och den ikoniska 850 Kombi som man tävlade med i BTCC 1994. Satsningen på motorsport följdes upp av prestandamodellerna Volvo 850 T-5R och 850 R.
Volvos första steg in på suvmarknaden blev fyrhjulsdrivna 850 AWD som lanserades i maj 1996 då den bildade nästa år grunden till efterföljaren V70XC, Volvos första ”skogsmulle”. Efterföljande XC70 skulle bli en av Volvos storsäljare och viktig för den image man sedan byggde vidare på med stora suvmodellen XC90, som lanserades 2002.
Även om Volvo inte var först ut i suvsegmentet bland de europeiska premiumtillverkarna (Mercedes och BMW var betydligt snabbare) träffade man precis rätt med XC90. Suvmodellen blev en stor succé på alla marknader, och framför allt i USA. Den följdes under 2007 av XC60, som ända fram till dagens datum varit Volvos bästa modell försäljningsmässigt, med en andel på cirka 30 procent. Under april 2017 kommer XC60 att passera miljonstrecket.
Efter utvecklingen av Volvo 760 och 850 stod det klart att helt nya bilmodeller krävde enorma investeringar. För att klara detta behövde utvecklingskostnaderna delas i en större grupp och Volvos företagsledning sökte lämplig partner.
I början på 90-talet var Volvo på väg att fusioneras med Renault men dåvarande styrelseordförande Pehr G Gyllenhammar lyckades inte genomföra planerna och avgick 1993.
Då fusionen misslyckats såldes istället personbilstillverkningen till Ford 1999. Därmed var det två olika företag som tillverkade fordon med namnet Volvo, personbilar hos Volvo PV och lastbilar hos Volvo AB (eller Volvo Lastvagnar, LV).
Ford hade även köpt upp Aston Martin, Jaguar och Land Rover. Den spretiga organisationen med många europeiska och amerikanska varumärken var svår att samordna. När bank- och finianskrisen slog till på hösten 2008 blev läget akut för Ford, som valde att sälja av flera varumärken, däribland Volvo PV.
Från hösten 2009 ägs Volvo Cars av kinesiska Zhejiang Geely Holding Group. Inom det närmaste året är det sannolikt att Volvo Cars återvänder till att bli ett börsnoterat företag.