Dödsolyckorna ökar – Trafikverket löser problemet genom att sänka hastigheten

Dödsolyckorna ökar – Trafikverket löser problemet genom att sänka hastigheten

Publicerad

Den positiva utvecklingen av allt bättre trafiksäkerhet, både hos bilar och i vägnätet, har inneburit betydligt färre dödsolyckor och allvarligt skadade. De senaste åren har antalet döda i trafiken varit nere i nivåer som vi inte sett i Sverige sedan 40-talet.

Men kurvan nedåt har planat ut och nu ökar antalet dödsolyckor igen. Trendkurvan vände 2010, trots att säkerhetsnivån förbättrats på det nationella vägnätet med bland annat 2+1-vägar där man byggt bort de farliga mötesolyckorna. Under årets första sex månader har 109 personer omkommit i trafiken, vilket är tolv färre jämfört med fjolåret. Av dessa färdades 77 i en bil.

"Vi ser ju nu att när trafiken ökar i Sverige, då ser vi också att dödade i trafiken också ökar," säger Trafikverkets trafiksäkerhetsexpert Matts-Åke Belin till Sveriges Radio. "Ökningen den sker inte på det vägnät som vi har gjort säkrare. Utan den sker på det vägnät där vi inte har gjort några insatser."

Det är framför allt antalet döda vid singelolyckor på mindre vägar som ökar. För att få ned antalet dödsolyckor på de mindre vägarna vill Trafikverket skylta om 90-vägarna till 80 km/h, en åtgärd som inleddes förra hösten och beräknas pågå till 2025. 53 vägsträckor i 17 län ändras från 90 till 80 km/h.

Sänkning av hastighetsgränserna från 90 till 80 km/h kan leda till fler konflikter och omkörningar. Under hösten 2014 sänktes hastigheten på E4 och E18 i Stockholm från 90 till 80 km/h, något som efterlevs av få bilister (vilket artikelförfattarens dagliga studier kan bekräfta).

I en rapport som Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, publicerade förra sommaren konstaterade man sänkt hastighet på de sämre 90-vägarna har en positiv långtidseffekt. Att öka hastigheten på motorvägar från 110 till 120 km/h ledde däremot inte till fler dödsolyckor. Svenska motorvägar med 120 km/h som maxfart har visat sig vara extremt säkra med i snitt en dödsolycka per år.

VTI konstaterade också i sin rapport att bilisternas efterlevnad av en sänkning från 90 till 80 km/h är rätt dålig. Snitthastigheten sjunker bara med 3,0–3,5 km/h. Vad tycker ni läsare är rätt metod – sänkt hastighet eller investeringar i bättre vägar med högre säkerhet? Trots allt är det ju så att bilisterna betalar mer än de kostar.

Personbilarna har blivit allt säkrare (färre dödsfall, lägre sjukhuskostnader) samtidigt som de sänkt sina avgasutsläpp. Även vägarna har blivit säkrare. Sammantaget sänker de faktorerna kostnaderna för samhället, ändå är skattetrycket högt på personbilarna. Foto: auto motor & sport.

Antalet döda i vägtrafiken, 2017–2000

 

2017, januari-juni – 109 personer (12 färre än fjolåret)
2016 – 263 personer
2015 – 260 personer
2014 – 275 personer
2013 – 260 personer
2012 – 296 personer
2011 – 314 personer
2010 – 266 personer (exklusive avsiktlig handling, cirka 15-20 fall/år)
2009 – 358 personer
2008 – 397 personer
2007 – 471 personer
2006 – 445 personer
2005 – 440 personer
2004 – 480 personer
2003 – 529 personer
2002 – 560 personer
2001 – 583 personer
2000 – 591 personer

 

Antalet döda i trafiken har minskat drastiskt, inte minst i förhållande till trafikarbete och antalet fordon. Ändå är varje dödsfall en tragedi. Foto: Volvo Cars.

 

Antalet döda i trafiken har sjunkit stadigt

 

Historiskt sett har trafiksäkerheten förbättrats stadigt i Sverige, ända sedan bilismen etablerades i början på förra seklet. Räknar man i förhållande till körsträcka och antalet bilar är det en enorm förbättring, även om givetvis varje dödsfall i trafiken är en tragedi.

Som exempel på hur farlig trafiken var fanns det 1911 cirka 1.000 bilar i Sverige – ändå dog det hela 148 personer. Men då var det statistiska underlaget dåligt, även olycksfall vid vägarna räknades som "trafikdöd".

Under 1920-talet ökade antalet döda från cirka 200 till 400. Samtidigt ökade antalet bilar till 140.000, så relativt sett blev säkerheten mycket bättre.

Först 1935 införde man ett mera tillförlitligt, statistiskt sätt att rapportera trafikolyckor. Då registrerades 331 döda. Mängden bilar ökade och samma år som andra världskriget bröt ut, 1939, dog 568 personer i trafiken. Under kriget infördes ransonering på bensin och då minskade privattrafiken drastiskt.

På 50-talet ökade trafikarbetet med cirka 15 procent per år och det påverkade givetvis antalet omkomna. De två dystraste åren i Sverige var 1965 och 1966, då det omkom 1.313 personer vardera året. 1967 genomfördes omläggningen till högertrafik.

Biltillverkarna fokuserade allt mer på att öka säkerhetsnivån och det infördes flera viktiga lagar under 1960- 1970-talen. Krav på bilbälte, hastighetsgränser, lag om motorcykelhjälm, med mera, påverkade utvecklingen positivt.

År 1996 presenterades "Nollvisionen" första gången och antogs av riksdagen 1998. Fram till 2010 minskade antalet döda i trafiken i snabb takt, sedan har kurvan planat ut.

 

Källa: Sveriges trafiksäkerhet i ett 100-årigt perspektiv" Författare: Ulf Brüde

 

Första kända dödsolyckan med bil skedde 29 juli 1834 i Paisley, Skottland. En ångbil konstruerad av John Scott Russell exploderade och fyra passagerare omkom. En del samtida beskrivningar av explosionen kallar händelsen för sabotage, snarare än en olycka. Foto: Hulton Archive/Getty Images. I en del böcker och faktasamlingar brukar Mary Wards död i bilolycka 1869 räknas som den första dödsolyckan. Det var också en ångbil och Mary Wards slungades ur bilen i en kurva. Den första "riktiga" bilen patenterades av Karl Benz 1886.

Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!
On
Off

33 kommentarer

Nyhetsbrev

Anmäl dig till Husvagn & Campings nyhetsbrev så får du de senaste nyheterna i din mailkorg - varje månad.

Ja, jag är 16 år eller äldre och vill även få information från Husvagn & Camping/Egmont Tidskrifter och deras samarbetspartners.

Första intryck

Senaste

Läs mer

  • Senaste
  • Mest läst
  • Mest kommenterat

Facebook

Följ Husvagn & Camping på Facebook

Tidningen för dig som har husvagn eller husbil

Prenumerera på Husvagn & Camping


Beställ din prenumeration online och få tillgång till allt material inklusive vår databas på över 500 tester.
I din prenumeration ingår även digital e-tidning här på sajten eller på din iPad och Android-platta.

6 nr för endast 349kr - klicka här

Campingkatalogen

1421 camping- och ställplatser, vilken är din favorit?

Här hittar du 535 fristående campingplatser och 465 ställplatser över hela Sverige. Här krävs inget campingkort för att övernatta. Du hittar även 421 campingplatser anslutna till SCR, Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation.

Saknar vi din favoritcampingplats?
Tipsa oss!

Köp Campingkatalogen!
Få Campingkatalogen bekvämt hemskickad, köp här.

Jämtland
  • Husvagn & Camping 2017-12

  • Husvagn & Camping 2017-11

  • Husvagn & Camping 2017-10

  • Husvagn & Camping 2017-09

  • Husvagn & Camping 2017-08

  • Husvagn & Camping 2017-07

  • Husvagn & Camping 2017-06