Grovt förenklat kan man säga att i den nya beräkningsmodellen för skatteuttag jämställs en 3,5-tons husbil, som i snitt körs 688 mil per år, skattemässigt med en 16 ton tung lastbil som rullar 10 000 mil per år eller mer. För husbilsägare innebär det en årlig beskattning på drygt 25 000 kronor per år.
– Vi vill ha rim och reson. Den nya och schablonmässiga beräkningsmodellen strider mot de grundläggande juridiska kraven inom proportionalitetsprincipen att en skatt ska vara skälig. Som utformningen är i dag jämställs en liten husbil (personbil klass II) med en tung lastbil. Det är både oproportionellt och oskäligt, säger Mikael Blomqvist, vice vd för husbils- och husvagnstillverkaren Kabe samt talesperson för HRF:s opinionskampanj.
Branschen är orolig för konsekvenserna gällande svensk husbilsindustri och husbilshandel. Indirekt är de även bekymrade över hur det ska påverka svensk besöksnäring, inte minst i glesbygd, när det säljs färre husbilar. Eller när husbilen ställs av och inte används.
– Synen på husbilen är något av en stad/land-fråga. Det räcker med att se hur husbilsägandet fördelar sig över landet. Generellt är glesbygdslänen i topp på listan, säger Mikael Blomqvist.
Flest finns i Gotlands län med 236 husbilar per 10 000 invånare. Sämst är tillgången i Stockholm – 40 per 10 000 invånare.
– Vi hoppas på en snar och bra lösning som innebär ett mer proportionerligt och skäligt skatteuttag som inte skadar husbils- och campingnäringen, avslutar Mikael Blomqvist.