Campingplatserna i Venedig har bra standard, sköna stränder, hyfsat
badvatten och ett enkelt resande in till staden via de färjor som går näst
intill dygnet runt. Vill du komma tidigt på morgonen, besöka staden och
sedan dra vidare, så går även detta bra. I anslutning till hamnen i Punta
Sabbioni, längst ut på halvön där färjorna lägger till, finns nämligen stora
parkeringar – till en rimlig kostnad. Såväl Camping Union Lido som Camping
Marina di Venecia har speciella tur- och returbiljetter för sina gäster.
Biljetterna innefattar buss från campingen till P Sabbioni och färja till
Venedig för 9,40 €. Gästerna på Camping Miramare och Parking di Alighieri
bor så nära att de går till färjan på några minuter.
Det kan tyckas lite knepigt att ta sig ut på halvön. Enklast gör du detta
genom att köra av motorväg 4 vid avfart S.Dona di Piave, vidare mot Eraclea,
Lido di Jesolo och Punta Sabbioni. Redan i höjd med Lido di Jesolo möter du
skyltar mot olika campingplatser och utbudet ökar ju längre ut mot udden du
kommer.
Camping Union Lido är en anläggning som saknar motstycke. Med sin
fyrstjärniga status, sina 3000 uppställningsplatser och en personal på 500
man är den nästan som en mindre stad. Ändå känns den aldrig besvärande stor.
När
vi går längs ”Centralgatan”, helt omringade av en magnifik grönska och
växtlig mångfald, får vi snarare en känsla av att vi besöker en botanisk
trädgård. Allt vi gäster behöver finns inom bekvämt räckhåll.
Totalt finns här sju restauranger, fem kaffe- och glassbarer samt 25 olika
affärer. Lägg därtill ett program för aktiviteter och underhållning, som
tillfredsställer såväl barn som vuxna. Exempelvis finns här fotboll, tennis,
golf och ridning, men också regelrätta dykarkurser.
Men visst, smakar det så kostar det – för en husbilsplats med vatten, el och
avlopp betalar vi cirka 360 SEK per dygn. Hade vi haft ett par halvstora
barn med oss hade notan gått på cirka 500 SEK.
Du kan själv välja din plats. Campingen tar inte emot några reservationer,
för policyn är att alla ska ha samma chans till samtliga platser på
anläggningen.
Den 1200 meter långa magnifika sandstranden har allt för den som älskar
denna typ av badliv. Dessutom finns ett gigantiskt badlandskap, Parco
Acquatio, med flera olika pooler och vattenaktiviteter för lek. Här finns
också pooler på höjden, där gästerna ligger nedsänkta i olika små
reservoarer med vattentemperaturer på upp till 40 grader och med inbyggda
vattenstrålar som ger kroppen massage.
I stort sett samtliga uppställningsplatser erbjuder skugga, men ibland känns
platserna en smula ”instänga”. 16 sanitetsbyggnader, av en klass som inte
ligger fyrstjärnig hotellstandard efter, finns på anläggningen.
När vi träffar chefen för anläggningen, direktör Armando Ballarin, nämner
jag det förhållandevis höga priset. Jag har under senare tid träffat flera
campare som övergett Italien för Kroatien, huvudsakligen på grund av
Italiens höga priser. Direktören säger sig inte alls förstå detta, eftersom
man, som han säger, inte kan jämföra äpplen med päron.
– Vi har, fortsätter han, exempelvis helt fri sjukvård här. Vilka andra
campingplatser har det? I priset här finns också faciliteter och aktiviteter
som saknas på andra campingplatser, och som gästerna då får söka utanför
anläggningen – till priser som inte sällan ligger betydligt högre än de vi
kalkylerar med!
– Men, envisas jag, varför ska campara välja just
Camping Union Lido?
– Jag vill peka på fyra saker, svarar han
blixtsnabbt: tystnad, renlighet, säkerhet och genomgående bra service.
Mellan Camping Marina di Venezia och Union Lido finns en ordentlig
rivalitet. Vi upplever att platserna hos Camping Marina de Venezia ger ett
klart ljusare och trevligare intryck än de på Union Lid, beroende på att
platserna här är betydligt större. Men öppenheten innebär också mindre
skugga under dagens hetaste timmar. Här finns totalt 2300 platser (alla med
vatten vid platsen) och campingen är med sina 700 000 kvadratmeter störst i
Europa. Det går att förboka en plats och under högsäsong måste man boka
plats under minst två dygn.
Aktiviteterna är av samma klass som Union Lido. Här finns även ett
Internetcafé. För en husbilsplats med vatten, el och avlopp betalar vi cirka
300 SEK per dygn. Familjer med ett par halvstora barn hade fått betala cirka
440 SEK.
Också Camping Marina di Venezia har en huvudgata som går rakt igenom den
stora anläggningen. Vackert blomsterprydd och dekorerad drar den fram
omgiven av restauranger och affärer i mängd.
Den sanitära standarden är lika hög som på Union Lido. Att bara ställa
frågan om varmvattnet är fritt vid disk eller dusch, som jag gör, upplevs
som en förolämpning av campingens representant.
– Varför
skulle det inte göra det, svarar han ärligt förvånad?
Stranden
här är ännu längre än den på Union Lido och betydligt bredare. Här ligger
besökarna i en 25 meter bred remsa närmast havet och bakom dem finns minst
ytterligare 100 meter att utnyttja av den som så vill. Som komplement till
den storslagna stranden finns två pooler, varav den ena är mer att betrakta
som en vanlig simpool, medan den andra har utformats som ett vattenlandskap
för lekande barn i olika åldrar.
Två restauranger finns på anläggningen, som tillsammans med ett flertal
snackbarer ger stor valfrihet. Huvudrestaurangen ligger bredvid den stora
scenen där det varje kväll ges någon form av underhållning. Ofta av hög
klass.
Inte heller Camping Marina di Venezias representant Marino Santi vill hålla
med om att priserna är så höga att campare flyr landet.
– Se på danskarna, säger han, de blir bara fler och fler för varje år.
På
min fråga om varför en svensk campare ska välja just Camping di Venezia,
svarar han:
– Badstranden, det finns ingen liknande i hela Europa, och
de stora campingtomterna.
Camping Miramare är tvåstjärnig och har 120 någorlunda skuggiga
platser. Campingen ligger några hundra meter bortom hamnen i P Sabbioni.
Standardmässigt går det naturligtvis inte att jämföra denna med de båda
föregående giganterna. Men om syftet enbart är att gästa Venedig under ett
par dagar vill jag nog ändå förorda Camping Miramare. Läget är perfekt och
allt du behöver finns på plats, från en liten affär till en iordningställd
sandstrand med gratis parasoller. Visst, vattnet är på sidan in mot Venedig,
så inte är det klarblått inte. Men svalkar gör det i alla fall, och dusch
finns ju på campingplatsen. För en husbilsplats med el betalar vi cirka 230
SEK. Med tillägg för ett par halvstora barn hade priset blivit cirka 335
SEK.
Parking D. Alighieri är en nyöppnad Stellplats för husbilar, vägg i
vägg med Camping Miramare. Här finns plats för 40 ekipage på gräsunderlag
och servicen är enkel. Här finns vatten, kalldusch och toalett. Priset per
dygn är 12 € och vill du ha el får du punga ut med ytterligare 4 €.
Webbadresser:
Camping Marina di Venezia
www.marinadivenezia.it
Camping Miramare
www.camping-miramare.it
Venedig
www.venetia.it
www.veniceword.com
Fakta Venedig
Historia: Staden är byggd på 117 sumpiga
öar och holmar. Samtliga hus vilar på miljontals stolpar av lärkträd. Många
har börjat ruttna eftersom vattennivån i lagunen sjunkit och syre har fått
tillträde till de gamla stolparna. Stadens storhetstid inföll under
1200-talet, då affärsmännen försåg korsriddarna med båtar till Det heliga
landet – för rejält saltade priser! Den ekonomiska ryggraden har alltid
baserats på handel och sjöfart. Rollen som turistisk metropol startade under
1700-talet.
Gondoler: Alla gondoler i staden (det finns omkring 500 stycken) är
10,87 meter långa och 1,42 meter breda på den bredaste punkten. En anledning
till att de går att framföra med endast en åra är ett de har en inbyggd
skevhet i skrovet.
Högsta timpriset för en gondolresa är från Markusplatsen, där en resa med
musik ombord kostar cirka 150 euro. Lägsta priset (utan musik) ligger på
cirka 80 euro. Till viss del är också priset förhandlingsbart.
Pass på!
När du kör från Cavallinohalvön, och ska tillbaka
upp på motorvägen, är det väldigt lätt att köra fel i höjd med Lido de
Jesolo och hamna på väg 14, som leder söderut mot Venedig.
Rekommenderade aktiviteter: Ta gärna med cyklarna på färjan någon
dag och hoppa av på ön Lido. En underbar ö att cykla på och med en närmast
oändlig tillgång till stränder där du kan vara för dig själv. Du kan
naturligtvis också göra cykelutflykter i omgivningarna kring ovan nämnda
campingplatser. Men att cykla på huvudvägen längs halvön är inte att
rekommendera eftersom trafiken är infernaliskt intensiv.
Ett annat tips är att någon dag välja att besöka öarna Burano, Torcello och
Murano. Färjeförbindelserna är så täta att det bara är att gå iland, se sig
omkring och hoppa på nästa färja.
Att äta: Att ”äta ute” på campingplatserna är
ett verkligt nöje även om priserna inte kan karakteriseras som låga. Ju
närmare Markusplatsen, desto dyrare blir måltiden. Låt vara att McDonald´s,
vid ena gaveln av Markuskyrkan, håller samma priser som på övriga ställen i
landet.
I stort har Venedigs restauranger samma utbud som andra restauranger i
landet, men det finns naturligtvis några specialitéer. Bland dessa kan
nämnas Antipasto misto de pesce, med en blandning av allahanda skaldjur och
Zuppa di pesce, en smakrik fisksoppa. Är du riktigt modig, beställ en
Spaghetti neri, spaghetti blandad med en sås gjord på bläcket av en
bläckfisk. Ibland kallas rätten även Spaghetti neri all inchiostro da
seppia.
Att köpa: Att köpa någon liten minnessak i glas, när man
besöker Murano, ön med de många små tillverkarna av konstglas, hör givetvis
till. Liksom att köpa en vackert dekorerad prydnadsmask i något av alla de
små gallerier som översvämmar staden.
Nattetid: Besök gärna Venedig under sen kvällstid. Staden ändrar
helt karaktär (till det bättre – enligt min personliga åsikt) när mörkret
faller. Det är då man kan sitta ner på någon mysig trattoria och känna sig
som Lady och Lufsen – på julafton. Och färjorna går till långt in på natten.
Försäljare: De finns överallt med sina väskor, hattar,
masker och andra souvenirer. Men till skillnad mot försäljare på andra lika
turisttäta ställen i världen respekterar de när man svarar nej på deras
erbjudanden och nöjer sig med det. Ibland blir man så överraskad att man
köper en sak av bara farten.
(Ur H&C nr 1/2005)
Av: Staffan Knutsson