Tanken fascinerade mer än tornen. Det vill inte säga lite, vi pratar om rejäla torn som syns vida omkring. Nyfikenheten de väckte förde oss till Radiostationen i Grimeton.
Vägen snirklade fram genom det böljande landskapet. Maskrosorna stack upp sina gula huvuden ovanför dikeskanterna, men kossorna betade nonchalant vidare, oberörda av att de rörde sig i världsberömt område. För världsberömt är det, lilla Grimeton, och det kan det tacka briljanta hjärnor för.
På 1920-talet gav sig behovet av snabba, säkra förbindelser med Amerika tillkänna på allvar. Kommunikationen mellan Sverige och Amerika gick via kabel, men systemet var sårbart. Därför ville man ha en direkt radioförbindelse med Amerika. År 1920 beslutade riksdagen att det skulle byggas en station för sådan radiotrafik. Nästa beslut var att välja plats för bygget.
Radio Central på Long Island utanför New York var navet i ett världsomspännande nätverk av långvågsstationer. För att radiovågorna skulle kunna ta sig fram obehindrat fick det inte finnas störande land emellan. Där kom den fascinerande tanken in i bilden: Om man fantiserar sig upp i skyn från New York och tar sikte på Sverige, granskar vår planet från ovan och navigerar mellan Norges sydkust och Danmarks nordspets, hamnar man i trakten av Varberg. Det var detta de kom på, de skarpa hjärnorna, därför ligger radiostationen i Grimeton.
Tornen står som upp-och-ned-vända utropstecken på fälten. Radiovågorna strålar ut från vertikala antennledare, en från varje torn. Sex är de till antalet, de står på rad med 380 meters mellanrum, är 127 meter höga och har armar som mäter 46 meter på tvären. Man missar dem inte, liksom.
Hjärtat i anläggningen är långvågssändaren, den så kallade Alexanderson-alternatorn, uppkallad efter svensk-amerikanen Ernst Alexandersson. Han var ingenjör, konstruktör, uppfinnare, kallades ”radions trollkarl” och var pionjär inom elektronik och elektroteknik. Han hann få mer än 300 patent under sin livstid, och han var en av de första att experimentera med radio- och tv-teknik.
Men ny teknik gjorde sitt intåg, och storhetstiden för anläggningen i Grimeton var förbi. Visserligen i fullgott skick, men inte längre i bruk. I mitten av 1990-talet började rivningstankar mullra, men då väcktes också protesterna. Många ansåg att radiostationen måste bevaras åt eftervärlden, och de protesterande fick gehör. År 1996 blev stationen byggnadsminnesförklarad, och år 2004 togs den upp på Unescos världsarvslista. Idag står den som en representant för utvecklingen av modern trådlös kommunikation, ett unikt teknikhistoriskt monument.
Uppfinnarverkstad för vetgiriga
– Kolla! Jag har skapat lampor!
– Och jag har gjort ett batteri!
Rösterna kom från lyckliga pojkar som gjorde egna experiment i Alex Labb.
Alex Labb ryms i en lokal inne på området. Och ute på området. Men vi börjar inne.
Oredan är ordnad i prydliga hyllor utmed väggarna. Vi skymtar sladdar, kontakter och tjogvis med småpryttlar. Mitt i rummet finns ett präktigt bord och runt bordet sitter fyra pojkar. Tre lite mindre och en större. Den större är pappa Bo Håkansson som har tagit med sig sönerna Albin och Axel, 7 och 10 år, plus en kompis som heter Jonatan Karlsson och är 9 år. Att alla fyra har kungligt kul är inte till att ta miste på.
– Världsarv är spännande. Där finns alltid något speciellt att se och upptäcka. Vi har kollat vilka världsarv vi har i Sverige, och har planerat att besöka så många som möjligt, säger Bo.
– Vi har husvagn, då är man ständigt vaken för roliga resmål. Med vagnen har vi möjlighet att se allihop, trots att de ligger spridda över landet, förklarar Bo, och fortsätter:
– Örlogsstaden Karlskrona och hällristningarna i Tanum har vi hunnit se, och nu är vi här. Men det finns fortfarande nästan dussinet svenska världsarv kvar att besöka, så resmål med vagnen saknas inte, ler han.
Gösta Öbom är museipedagog, och har jobbat på radiostationen sedan den blev världsarv.
– Det handlar om att informera och skapa respekt för världsarven, så att de vårdas som de unika monument de är, förklarar han.
Gösta har byggt upp labbet, men han har också skapat det mycket speciella äventyrslandet i skogen runt anläggningen. Där kan man gå olika banor, och välja experiment efter lust och förmåga. ”Komrunt” till exempel, som handlar om att kommunicera på olika sätt. Som att prata med kompisarna mellan paraboler, skicka flaggsignaler eller prata i burktelefon. Man kan också bygga torn med käppar och gummiband (fackverksteknik), eller hantera en 145 kg tung stock med hjälp av en hävstång, plus en massa annat.
– Det är teknik i praktisk tillämpning, och ungarna tycker det är jättekul. Bättre motivation på jobbet får man leta efter, säger Gösta.
FAKTA
Hitta dit: Radiostationen Grimeton ligger mellan Varberg och Ullared, och skyltar finns redan ute vid E6:an.
Från söder: sväng av vid avfart 53.
Från norr: avfart 54. Följ sedan de bruna skyltarna.
Från Varberg eller Värnamo (Ullared): Följ väg 153 mot Värnamo eller Varberg. När ni närmar er målet, följ skyltarna.
Öppettider: Världsarvet är öppet hela året, men tider, program och tillgänglighet till de olika byggnaderna kan variera beroende av säsong.
Ordinarie tider: Juni, juli, augusti: dagligen klockan 10-17. Lördagsöppet maj och september klockan 10-15.
Priser: Vuxna 60 kronor, ingen avgift för barn och ungdomar upp till 18 år. (Samtliga tider och priser gäller 2010)
Radio-aktivitet: På Alexandersondagen, som infaller i månadsskiftet juni/juli, startas den gamla sändaren, och signalerna går trådlöst ut över världen. Vissa kvällar i veckan startar vänföreningen Alexander alternatorn, och dessa kvällar har man förlängd öppettid.
Mer information:
Världsarvet Grimeton
Telefon: 0340-67 41 90
E-post: info@grimeton.org
Hemsida: www.grimeton.org
Svenska världsarv från norr till söder
källa:
Riksantikvarieämbetet
1. Laponia
En av Västeuropas sista stora
vildmarker, så gott som orörd natur och samiskt
kulturlandskap.
2.
Struves meridianbåge
265 mätpunkter genom tio länder hjälpte till
att bestämma jordklotets form och storlek på 1800-talet.
3.
Gammelstads kyrkstad
Unik miljö, bebyggelse från 1300-talet,
enastående exempel på traditionell kyrkstad i norra Skandinavien.
4.
Höga kusten
Område med en av de största landhöjningarna i världen som
särpräglat naturen och människornas verksamhet.
5. Falun och
kopparbergslagen
Unikt kulturlandskap präglat av seklers
kopparutvinning.
6. Engelsbergs bruk
Ett av världens mest
framgångsrika järnbruk under 1700-talet där både byggnader och teknisk
utrustning är intakta.
7. Birka och Hovgården
En av de bäst
bevarade vikingatida handelsplatserna från åren 700-900, ovanligt många
och värdefulla lämningar.
8. Drottningholm
Kungligt residens
från 1700-talet och en för Europa tidstypisk arkitektur inspirerad av
franska Versailles.
9. Skogskyrkogården
Arkitektur och
formgivet kulturlandskap i stilbildande samspel, ett av den moderna
arkitekturens viktigaste bidrag.
10. Hällristningsområdet i Tanum
Enastående
exempel på bronsålderskonst av högsta kvalitet omgiven av ett landskap
med obruten bosättning under 8000 år.
11. Hansestaden Visby
Typisk
nordeuropeisk hansestad med mycket värdefull bebyggelse från medeltiden
och ett väl bevarat gatunät.
12. Radiostationen i Grimeton
Unik
långvågssändare som spelat en viktig roll för transatlantiska
förbindelser i den trådlösa kommunikationens barndom.
13. Södra
Ölands odlingslandskap
Kulturlandskap präglat av såväl naturliga
förutsättningar som människors nyttjande under årtusenden.
14.
Örlogsstaden Karlskrona
Den mest kompletta av de europeiska
örlogsstäderna från 1700-talet med marin verksamhet fram till våra
dagar.