8 vanliga myter om vinterdäck

Publicerad: 2015-11-24   Uppdaterad: 2015-11-24

Myter som upprepas många gånger har en tendens att med tiden uppfattas som sanna. Samma sak gäller för vinterdäck. Se till att du är den som vet bäst nästa gång en myt upprepas. Det finns många självutnämnda ”proffs” som påstår sig veta allt om vinterdäck och risken är stor att du stött på envisa påståenden,...

Myter som upprepas många gånger har en tendens att med tiden uppfattas som sanna. Samma sak gäller för vinterdäck. Se till att du är den som vet bäst nästa gång en myt upprepas.

Det finns många självutnämnda ”proffs” som påstår sig veta allt om vinterdäck och risken är stor att du stött på envisa påståenden, sådana som ger en helt felaktig bild av dubbade och odubbade vinterdäck. Tidningen Auto Motor & Sport har samlat de vanligaste, dummaste och mest farliga påståenden om vinterdäck. Syftet är förstås att rusta dig med det bästa faktaunderlaget när det gäller vinterdäck.

1. Däck försämras med ålder
Fel. När däck lagras rätt och inte utsätts för solljus, hög värme eller ozon åldras de inte nämnvärt. Branschorganisationen STRO lät VTI (Statens väg- och Transportforskningsinstitut) testa tre år gamla vinterdäck och de presterade likartat som helt nytillverkade däck.

Däremot är den tekniska utvecklingen av vinterdäck snabb. En ny däckmodell har bättre egenskaper än sin föregångare. Och slitna däck presterar allt sämre. Att byta till nya vinterdäck kan därför upplevas som ett riktigt lyft.

Dubb kan slitas snabbare än slitytan i däckmönstret. Ser det ut som på bilden till höger har man inte mycket glädje av sina dubbdäck, även om däckmönstrets djup är lagligt. Dags för däckbyte och investering i högre säkerhet!

2. Dubbfria vinterdäck är idag lika bra som dubbdäck
Fel. Forskning pågår ständigt kring nya typer av gumiblandningar, förbättrade mönster och bättre material för stommen. Alla dessa framsteg används på både dubbade och dubbfria vinterdäck. Båda typerna av vinterdäck blir alltså bättre, år för år.
Däremot hjälper moderna bilars antisladdsystem till genom att tillåtna mindre sladdvinklar och även häva sladdar. Det gynnar de dubbfria däcken som trivs bäst med att inte sladda så mycket.

Valet mellan dubbdäck, dubbfria nordiska däck eller europeiska friktionsdäck är upp till varje bilägare. Det gäller att välja bäst typ däck för det underlag som dominerar på vintern.

3. Vinterdäck ökar bränsleförbrukningen
Fel. Några av de mest lättrullade däcken som finns på marknaden idag är faktiskt dubbfria vinterdäck från premiumtillverkarna. Vinterdäck har som regel också smalare bredd och högre profilhöjd, vilket bidrar till ännu lägre rullmotstånd.

Dubbfria vinterdäck brukar felaktigt kallas för friktionsdäck. Även dubbdäck är friktionsdäck, utan friktion blir det inget grepp. Men ordet ”friktion” leder tankarna till högt rullmotstånd – vilket alltså är en myt.

Något som kan ha bidragit till myten är att vinterdäcken har en annan omkrets än sommardäcken, då visar färddatorn fel förbrukning.

Att skifta till sommarhjul för tidigt på våren – med motivet att spara bränsle – är helt fel. Plus att man alltid riskerar att drabbas av årets sista halka, som ibland kommer sent på våren.

4. Budgetdäck duger bra till äldre bilmodeller
Fel. Budgetdäck har som regel inte speciellt bra egenskaper, mer än att de har ett bra mönsterdjup. Och äldre bilar har inga elektroniska hjälpsystem, ibland inte ens ABS-bromsar. Att kombinera ett dåligt däck med en äldre bil kan därför bli riktigt farligt.

Premiumdäck är det vi rekommenderar, i alla lägen. Har familjen två bilar bör båda ha bra däck och den förare som har minst erfarenhet vid vinterkörning ska helt klart ha de bästa däcken.

5. Budgetdäck ger bäst ekonomi
Fel. Budgetdäck må vara billigare i inköp än de bästa premiumdäcken, men de rullar i många fall betydligt tyngre vilket ger högre bränsleförbrukning. Och livslängden är inte sällan sämre än hos påkostade premiumdäck.

Nokian Tyres gjorde ett överslag på kostnaderna och jämförde två däck från ett av höstens vinterdäcktester. Om man tänker sig att premiumdäcket rullar 5.000 mil och jämför det med testets mest tungrullade budgetdäck skulle enbart bränslebesparingen bli 3.500 kronor.

Skillnaden i pris mellan premiumdäck och budgetdäck är som regel inte så väldigt stor. Och väger man in ökat rullmotstånd och kortare livslängd är det ”dyra” premiumdäcket i praktiken bäst för plånboken – samtidigt som man får ökad säkerhet och roligare köregenskaper på köpet.

6. Dubbfria vinterdäck fungerar bra året runt
Fel. Nej, förresten – det är FARLIGT FEL! Vi testade detta i somras med skrämmande resultat (se videon nedtill på sidan). De dubbfria vinterdäcken gav 42 procent längre bromssträcka på våt asfalt. På torr asfalt var skillnaden 39 procent.

Procent är kanske svårt att använda som jämförelse. Men vid den punkt där bilen med sommardäck stod still efter inbromsning, där passerade bilen med dubbfria vinterdäck i 60 km/h. Skulle en fotgängare bli påkörd i 60 km/h leder det med stor sannolikhet till döden.

Enligt Sifo kör cirka 250.000 bilar på dubbfria vinterdäck även på sommaren. Vi borde ha en ”sommardäckslag” i Sverige, men det har vi tyvärr inte.

7. Högt däcktryck sparar mycket bränsle
Fel. För lågt däcktryck kan i värsta fall halvera däckets livslängd och förbrukningen ökar. Men för högt däcktryck ger bara en blygsam förbättring av rullmotstånd och bränsleförbrukning.

Våra mätningar visar att en sänkning med 0,5 bar under rekommenderat tryck ger 3–4 procent ökad bränsleförbrukning. 1,0 bar under rätt däcktryck innebär en fördubbling, alltså 6–8 procent ökad förbrukning.

8. Vinterdäck behövs bara när det är många minusgrader
Fel. Det här är en av de farligaste myterna eftersom de flesta bilister är helt omedvetna om temperaturens inverkan på däckgreppet.

Om asfalten är helt torr är greppet bra även vid minusgrader. Men under perioden höst-vinter-vår är det mycket sällan helt torrt utan istället vått. På våta vägar tappar sommardäck mycket av greppet vid lägre temperaturer.

Farligast är saltade vägar där temperaturen trillat ner under nollan men saltet gör att isen hålls upplöst och det bildas en oljig sörja som är extremt hal. Sommardäck och mellaneuropeiska friktionsdäck har mycket dåligt grepp på detta underlag. Jämfört med bra dubbdäck och nordiska vinterdäck kan bromssträckan fördubblas eller till och med tredubblas.

Vid ännu lägre temperaturer, från minus 5–10 grader, ökar greppet hos vinterdäcken och skillnaderna minskar. Vid riktigt hård kyla, 20–30 minusgrader, är greppet som bäst hos vinterdäcken.

Det här förhållandet med temperaturens inverkan är väl känt hos de som testar vinterdäck. För att få stabila mätresultat ska det vara minst fem minusgrader. Runt nollstrecket blir mätningarna så oregelbundna att man inte kan använda siffrorna. Bara att sätta på nytt kaffe och vänta på lägre temperaturer.

 

 

 

 

 

 

Rulla till toppen