Unikt museum: Så var livet till sjöss

Publicerad: 2013-08-23   Uppdaterad: 2023-04-18

För mitt inre öra hör jag stormen ryta. I benen förnimmer jag skeppets krängningar. Fast det är bara i min fantasi, för rummet är knäpptyst och golvet alldeles stilla. Vi är på besök i Sveriges Sjömanshusmuseum i Uddevalla. Ändå får jag en inlevelse i utmattningen han kände när han rasade in i sin koj och...

För mitt inre öra hör jag stormen ryta. I benen förnimmer jag skeppets krängningar. Fast det är bara i min fantasi, för rummet är knäpptyst och golvet alldeles stilla. Vi är på besök i Sveriges Sjömanshusmuseum i Uddevalla.

Ändå får jag en inlevelse i utmattningen han kände när han rasade in i sin koj och somnade, sjömannen som gått av sin vakt för några timmars vila. I bästa fall. Om villkoren så tillåter. Mina ögon far runt på detaljer. Benkläderna som hänger på tork ovanför kaminen. Bordet som inte är avdukat, och jag undrar om han orkade få i sig någonting innan han somnade, han som sover ljudlöst bakom sitt kojskynke.
Eller kanske hade han haft frivakt som han använt till att rumla i hamnkvarteren, slagit sig loss med hamnkrogarnas flickor och sköljt strupen med en och annan öl. Sådant tröttar också.

Vilket det än var så låter vi honom sova, och rör oss vidare i lokalerna. Inte behöver vi gå många steg förrän vi får se att sjömanslivet också har en annan sida. För en del. Som för den man som burit uniformen med rikliga guldgaloner på kavaj och mössa. Han umgicks med galanta damer, som i proper dräkt och hatt tog emot på kajen när skeppet stävade in i hamn. Han serverades middag i den ombonade kajutan, läppjade på högklassig cognac och tog kanske en god cigarr till kaffet. Tror vi, när vi tittar runt på föremålen i museet.

Unikt museum: Så var livet till sjöss
Glasmontrarna innehåller autentiska ting som sjömännen haft med sig till lands – och till sjöss.

Tingen talar. I glasmontrar ser vi kockens husgeråd, och förstår att matansvaret inte var alldeles enkelt. Han fick kanske agera husdoktor också ibland, kocken, för i hans utrustning ingick en del medikamenter och flaskor vars innehåll vi kanske mår bäst av att inte känna till. Hur segelsömmaren jobbade, och eldaren och telegrafisten och styrmannen och kaptenen får vi också en inblick i, tack vare de bevarade föremålen i montrarna.

Mer övergripande berättas sjömanshistoria från 1600-talets sjölag fram till våra dagar. Den som vill fördjupa sig mer har sjöar att ösa ur, för att använda en passande liknelse. Här finns forskningsarkiv om sjöfolk, mönstringsrullor och inskrivningshandlingar, fartygsregister och historik. En skatt för exempelvis släktforskare, men också för allmänt intresserade. Bara genom att läsa dokumenten som finns uppsatta på väggarna, får man en gedigen inblick i sjöfartens utveckling genom sekler. Då får man avsätta en god stund, men det är väl förvaltad tid för den som är intresserad av sjöfart eller historia – eller både och.

FAKTA
Sveriges Sjömanshusmuseum
är landets enda bevarade mönstringshus för sjöfolk. Visar tidstypiska miljöer.
Adress: St. Hellevigsgatan 4, Uddevalla.
Ligger centralt i stadens gamla del. Gatorna är tidsenligt smala, så enklast är att parkera campingfordon i anslutning till hamnen.
Hemsida: www.sjomanshusmuseum.org
Öppet: Hela året.
Inträde: Gratis, men frivilliga bidrag kan lämnas.
Camping: O28, Hafsten Swecamp Resort ligger drygt två mil från centrala Uddevalla, är helårsöppen och har service hela året.
O30, Unda Camping, dit är det ungefär en mil. Också helårsöppen men med begränsad service under lågsäsong.
Sommartid finns ställplats vid gästhamnen, dit är det promenadavstånd.

Rulla till toppen