En elbil drar i snitt 2 kWh per mil och den genomsnittliga personbilen körs 1 200 mil om året. Det innebär en total elförbrukning på 0,523 TWh (terra-wattimmar) per år för elbilar, eller 0,3 procent av den svenska elproduktionen (170 TWh under 2022). Om alla Sveriges fem miljoner bilar skulle bytas ut mot elbilar skulle de förbruka 12 TWh, det vill säga sju procent av dagens elproduktion.
Det är mindre än hälften av vad enbart vindkraften i Sverige producerar, och drygt en tredjedel av den el som vi exporterar till andra länder. I fjol exporterade Sverige mest el av alla länder i Europa, enligt siffror från Svenska Kraftnät. I Norge finns mer än dubbelt så många elbilar som i Sverige, 520 000. Enligt färska siffror från Norsk elbil-forening beräknas de förbruka 0,8 procent av landets hela elproduktion.
Elbilen konsumerar mycket energi och belastar elnäten. Men morgondagens elbilar kan faktiskt användas till att jämna ut belastningarna genom att bilar tillsammans blir jättelika energireserver som inte bara laddas, utan också kan driva värme-anläggningar och köksmaskiner. Hus som försetts med solpaneler kan bara producera el så länge det är ljust ute och en del villaägare har satsat på att köpa dyra batterier för att lagra överskottet från panelerna.
Dagens batterier är på 5–15 kWh, men en normal elbil har batterier med flera gånger högre kapacitet. Om elbilen kan användas som batteri under dygnets mörka timmar slipper villaägaren köpa el från nätet och kan bli självförsörjande.
Tekniken kallas V2H (vehicle-to-house) eller V2G (vehicle-to-grid) och bilföretag som Hyundai, Kia, VW, Renault, Nissan och Volvo satsar på att kunna leverera energi från sina kommande elbilar. För att det ska fungera måste även laddningsboxarna ha stöd för tekniken.
I Nederländerna testar Huyndai den nya tekniken med en mobilitetsoperatör, där målet är att göra Utrecht till världens första ”dubbelriktade stad”.
Det finns också liknande tester i Tyskland. På Chalmers i Göteborg bedrivs forskningsprojekt tillsammans med bland andra Polestar för att titta på hur energin i batterierna kan användas bäst.
DÄRFÖR GÅR VI MOT STRÖMMEN
FEM SKÄL TILL VARFÖR VI FÖRR ELLER SENARE GÅR FRÅN BENSIN OCH DIESEL TILL EL OCH VÄTGAS:
• EU-parlamentet har beslutat om nollutsläpp från nya bilar och skåpbilar senast år 2035.
• Bilindustrin med bland andra Volvo och VW går i många fall före för att möta konkurrensen från Kina och Tesla. Volvo och flera andra bilföretag har som målsättning att bara sälja elbilar senast år 2030.
• Allt fler länder inför miljözoner där det är förbjudet att köra in med äldre dieselfordon. I länder som Tyskland, Frankrike och Italien finns många miljözoner och kraven väntas bli allt tuffare.
• I Parisavtalet från 2015 har i stort sett alla världens länder förbundit sig att gradvis minska utsläppen av växthusgaser.
• Enbart i Sverige beräknas 7 600 människor varje år dö i förtid av luftföroreningar, där omkring en tredjedel av växthusgaserna kommer från inrikes transporter. De sammanlagda hälsoeffekterna kostar samhället 56 miljarder kronor om året.