vilket årtal fick husvagnar plastbalkar och lätta vagnar köpa / av kim_william

  • 10 svar
vilket årtal fick husvagnar plastbalkar och lätta vagnar köpa
2019-05-15 kl 02:40

hej jag undrar vilket årtal husvagnar eller polar fick plast balkar som inte ruttnar. en husvagn efter så där 30 år ruttnar ju ihop då balkarna ger sig av fukten som kommer in i lister eller även om de bara blir kondens bakom plåten.

detta för att veta vilken vagn som blir min nästa :) vill inte köpa en gammal träbalk vagn som börja ruttna efter några år. dessutom vill jag veta en lätt vagn som polar 520 som väger 950 kg, jag har sett att nyare polar 520 väger 1300 kg nästan 300 kg tyngre, katastrof för förbrukning på släp bil och tyng på vagnen. vill hålla mig runt 1000kg på en vagn runt 520 klassen i storlek, annars kanske man kan ta bort lyx saker i en vagn för få ner vikten :)? alla märken är godkända.

2019-05-15 kl 04:24

En vagn på 520 cm ska ha en totalvikt på minst 1500 kg, för att vara välbyggd och dessutom ha en vettig lastvikt.
Bränsleförbrukningen beror mycket mer på aerodynamiken än på vikten.
Leta efter en lätt vagn är bara trams. Se till att ha en dragbil som är rejäl bara.

2019-05-15 kl 09:35

Tycker att det är en relevant frågeställning... "Större bil" bör ju inte vara lämpligt svar jämt...

Vår förra vagn var en 500 och hade en totalvikt på 1400kg, så bilen drog ju en liter per mil när man drog (mer vid motvind).

Även om det inte hjälper Kim så tycker jag att man (tillverkarna) ska ställa sig frågan - om vi skulle göra en stabil vagn som väger lite - hur skulle vi göra då.
T.ex så har man ju i en del vagnar låtit inredningen vara en del av den bärande konstruktionen för att få lättare konstruktion med bibehållen stabilitet.

Genom att ställa sig frågan så kan man ju driva utvecklingen framåt.

Men om det finns så särskilt många rimligt moderna vagnar som väger under ett ton i dem storleken vette tusan.

2019-05-15 kl 11:50

I denna länk: https://www.kabe.se/se/om-kabe/historien-om-kabe/ läser jag att Kabe tog patent på plastreglar 1989. Tror att dom var först, men är osäker...

Någon 520 som väger 950kg tror jag blir svårt att hitta. Menar du totalvikt eller tjänstevikt? Men kan tipsa om att Solifer före 2008, medans dom fortfarande byggdes i Finland, gjorde lätta vagnar. Vi har en 520 från 2002 som har tjänstevikt 1020kg och totalvikt 1200kg, vilket alltså ger en tillåten lastvikt av 180kg. Hade gärna haft lite högre lastvikt... Men Solifer har dessutom en aerodynamisk formgivning som gör dom lättdragna och därmed bränslesnålare. Däremot så är vår Solifer så vitt jag vet enbart byggd med träreglar. Men vid senaste fukttest för 3 veckor sedan så är den fortfarande godkänd, så den har ännu inte börjat ruttna. :)

2019-05-15 kl 13:44

Om Kabe kunde ta patent på plastreglar var de först. Är du inte först kan du inte få patent.

2019-05-15 kl 16:35

apersson850 skrev:
Om Kabe kunde ta patent på plastreglar var de först. Är du inte först kan du inte få patent.


Kan vara skillnad på Patentsökt och Patent.

Och då flera har dessa idag så kanske det bara var Patentsökt och inte ett ett fullvärdigt utlöst Patent.

Kostnaden för Patent är orimligt höga bara i Sverige för att inte säga övriga europa där varje land vill ha sin del av kakan.

Men runt 17000 om året i 11 år bara i Sverige måste generera tillbaka ett överskott för att det skall gå ihop och då är inte övriga länder skyddade.

Så för att få med "alla" länder så vete tusan om det är ekonomiskt försvarbart att driva det till ett Patent...

2019-05-15 kl 23:13

Visst är det skillnad på patentsökt och beviljat patent...

Men troligtvis är det också så att det inte var just plastreglar de sökte patent på... Det finns nämligen lite olika villkor för patenterbarhet - nyhet är en av dem... En annan är uppfinningshöjd. I det begreppet ligger att lösningen inte får ligga nära till hands för den som är kunnig på teknikområdet.
Det skulle inte vara långsökt att säga att den som är kunnig inom teknikområdet väggkonstruktioner eller fordonsteknik som redan känner till träreglar också känner till materialet plast. Således skulle att bara göra samma sak i ett annat känt material inte ha uppfinnigshöjd. (för den intresserade: det tredje kravet för patenterbarhet är industriell tillämpbarhet).
Troligare då att man patenterat (eller sökt patent som sedan blivit avfärdat eller nedlagt) på en viss konstruktion som ger vissa önskade egenskaper. Således skulle plastreglar i sig kunna förekomma redan innan ett patent på en specifik typ av regel. Eller så att andra också skulle kunna använda plastreglar, fast med en annan typ av konstruktion som inte inkräktar på patentets skyddsomfång.

Men exakt vad de patentsökte går ju att ta reda på - patent är offentliga. En av meningarna med patentsystemet är just att din uppfinning blir publicerad för andra att ta del av - i utbyte för detta får du rätten att hindra andra att använda din uppfinning, men andra kan bygga vidare på den, eller komma på alternativ - det är alltså en av centralmeningarna med hela systemet att inspirera till vidare utveckling.

Kan inte hålla med om att patent är särskilt dyra i Sverige. T.ex är årsavgifterna på svenska patent i spannet. 1400 SEK (år 3) till 7000 SEK (år 20) (år 1-2 betalar man inget för). Avgifterna blir högre för varje år då man vill att innehavare inte ska hålla på patent de inte har nytta av - då ska uppfinningen hellre komma andra till godo.

I Tyskland är det lite dyrare, ca dubbla kostnaderna. Men, det fina med EPO (Europeiska patentverket) är att man behöver bara en process med en uppsättning avgifter för att få beviljat patent, sedan därefter kan man välja vilka länder man tycker att det är värt att validera patentet i.

Så visst springer det iväg en del om man ska ha många länder, men som företag har man ju ofta strategier kring det här om man jobbar mycket med patent (vilket jag och vårt patentombud gör, vi är ett ganska litet företag, men vi har ett tvåsiffrigt antal patent och flertalet aktiva ansökningar). T.ex kan det vara så att man bara validerad sina patent i de länder där man har nyckelmarknader, kanske på sin hemmamarknad, och på konkurrenternas hemmamarknader eller produktionsläder.
T.ex kommer man ganska långt i husvagnsbranchen troligtvis på att ha Tyska patent, om man då kan hindra andra från att sälja eller tillverka i Tyskland. Allt beror på var man ser sina marknader och vad som är viktigt.

En sak med patent som kan vara bra att tänka på - det är en sk. negativ rättighet - det innebär alltså att det ger dig rätten att hindra andra från att använda din uppfinning. Det innebär inte per automatik att du har rätt att använda den själv. Din uppfinning kan ju i sin tur kräva att man använder någon annans uppfinning för att kunna genomföras - en uppfinnings som någon annan kan ha rätten att hindra dig att använda.

2019-05-16 kl 00:02

Utmärkt svar. Jag ser att du kan dina saker.
Jag tyckte dock inte jag hade lust att gå så på djupet. Dessutom är det några år sedan jag sysslade mer aktivt med patenthantering, så jag har inte koll på aktuella avgifter och liknande.

För att återvända till trådens ursprungsfråga, eller snarare till ett svar, så anser i alla fall jag att en bättre dragbil alltid är bättre än en sämre. Vad man sen vill och kan unna sig kan vara något annat. Men det faktum att vagnarna tenderar att bli allt tyngre ställer förstås högre krav på vad som är en bra dragbil också. Utvecklingen har dock gjort att jag drog en kombination bil/vagn på 3,3 tons sammanlagd totalvikt med en förbrukning på 1,35 l/mil 1993. Men idag drar jag en kombination på 4,1 ton med en förbrukning på 1,15 l/mil. Vagnen nu är dessutom bredare (2,5 mot 2,3 meter). Teknikutvecklingen har alltså reducerat förbrukningen mer än tyngden, och framförallt den ökade frontarean, har ökat den. Toppeffekten på de två olika dragbilarna är ändå nästan identisk, 225 mot 230 hk.

Den första vagnen jag refererade till här var en 530/2,3, med en totalvikt på 1300 kg. Men det var årsmodell 1990. Idag byggs motsvarande vagnar rejälare, med högre vikt.

2019-05-16 kl 11:14

Tror det finns mycket branschen skulle kunna göra om man skulle vilja.

Problemet med lösningen större bil är ju att det inte bara påverkar när man drar vagnen, utan även resten av tiden den bilen används.

Vår förra bil, en Audi A3 sedan med 1.4-liters bensinmotor, kunde dra den mindre vagnen vi hade då (som ändå hade en totalvikt på 1400kg). Det var kanske inte det roligaste att dra med, så en lättare vagn med bättre aerodynamik hade varit trevligt. Men den bilen drog också å andra sidan under 0,5 liter/mil utan husvagnen, vilket var majoriteten av milen den rullade.

Så jag tycker det är bra att konsumenterna efterfrågar lättare vagnar som kan dras med mindre bilar.
Sedan kommer det alltid att finnas de som har behov av större, tyngre vagnar och därmed större bil. Eller att man ändå har behov av större bil av andra anledningar.

2019-05-16 kl 11:25

Jag ser att jag skrev att Kabe tog patent på plastreglar 1989. Jag får rätta mig själv. Såhär står det i min länk, ifall ni inte läst den: "plastreglar (patentsökt 1989)". Dom sökte alltså patent då, det står inte om dom fick det. Nog om patent.

Klart att en bättre dragbil alltid är bättre än en sämre. Men det hindrar ju inte att man, av olika skäl, vill ha en lätt husvagn. Det är väl vad TS efterfrågar i denna tråd och inte val av dragbil. Och TS undrar även när Polar och Kabe fick plastreglar.

Tycker själv det är intressant med lätta husvagnar eftersom vi lever i en tid där många moderna bilar inte får dra så höga vikter. "Dinosaurierna" är på väg att dö ut, så en lätt husvagn känns mer rätt än någonsin. Samtidigt vill man inte ha allt för liten husvagn, även om det inte heller behöver vara någon villavagn. Runt 520 tycker även jag är lagom och 2.3m bredd räcker bra om man ofta kör längs smala vägar med mycket tung trafik. Än så länge tycker jag enbart Solifer uppfyller mina krav. Men förhoppningsvis kommer det nya lätta, gärna nordiska, alternativ framöver.

  • 10 svar

Nyhetsbrev

Få de senaste nyheterna från Husvagn & Camping direkt i din inkorg!


Forum

Detta innehåll är skapat av Husvagn & Campings medlemmar.

Bildalbum

Senaste kommenterade användarbilderna

Första intryck

Senaste

Läs mer

  • Senaste
  • Mest läst
  • Mest kommenterat

Facebook

Följ Husvagn & Camping på Facebook

Tidningen för dig som har husvagn eller husbil

Prenumerera på Husvagn & Camping


Beställ din prenumeration online och få tillgång till allt material inklusive vår databas på över 500 tester.
I din prenumeration ingår även digital e-tidning här på sajten eller på din iPad och Android-platta.

6 nr för endast 349kr - klicka här

Campingkatalogen

1554 camping- och ställplatser, vilken är din favorit?

Här hittar du 565 fristående campingplatser och 612 ställplatser över hela Sverige. Här krävs inget campingkort för att övernatta. Du hittar även 377 campingplatser anslutna till SCR, Sveriges Camping- och Stugföretagares Riksorganisation.

Saknar vi din favoritcampingplats?
Tipsa oss!

Köp Campingkatalogen!
Få Campingkatalogen bekvämt hemskickad, köp här.

Jämtland
  • Husvagn & Camping 2019-07

  • Husvagn & Camping 2019-06

  • Husvagn & Camping 2019-05

  • Husvagn & Camping 2019-04

  • Husvagn & Camping 2019-03

  • Husvagn & Camping 2019-02

  • Husvagn & Camping 2019-01

Denna sajt drivs av Egmont Publishing Digital AB, som är en del av Egmont Publishing AB. Egmont Publishing publicerar ett hundratal tidningar och webbplatser, däribland Hemmets Journal, Hus & Hem, Icakuriren, Vagabond, Kalle Anka och Bamse. Vi har även en omfattande verksamhet inom böcker, spel, aktivitetsprodukter och event, samt är snabbt växande inom e-handel och digitala marknadsföringstjänster. Egmont Publishing är en del av den nordiska mediekoncernen och stiftelsen Egmont som varje år delar ut mer än 120 miljoner kronor för att hjälpa utsatta barn och ungdomar. Läs mer på www.egmontpublishing.se/.

Egmont Publishing Digital, Pyramidvägen 7, 16991 Solna, Tel: 08-692 01 00, Orgnr: 556647-1842