RESA: Arbetslivsmuseum – svenskt kulturarv

PYTHAGORAS, NORRTÄLJE

ÅRETS ARBETSLIVSMUSEUM 2025

Oljedoften ligger tung och det hörs ett dovt dunk, dunk, dunk, dunk, dunk …, när Mats Axelsson drar i gång tändkulemotorn inne i verkstadsföretaget Pyhagoras forna lokaler på en höjd ovan Norrtäljes centrum. Ljudet minner om gamla fiskebåtar, men är i princip detsamma för alla klassiska tändkulemotorer.

– För att kunna starta en tändkulemotor måste du förvärma själva tändkulan, berättar Mats och visar oss hur en sådan ser ut. Vanligen användes blåslampa och det tog minst en kvart. Det gick också att använda pyroteknik för snabbare resultat.

Pythagorasfabriken var i bruk från tidigt 1900-tal till 1979.

– Då var det som de bara lät allt stå kvar när de gick hem. Allt här inne i fabriken är originalgrejer, säger Mats medan han startar några av de drivband som överförde kraft till maskinerna när det begav sig – många av maskinerna körs regelbundet inför besökarna.

Fabriken hotades i början av 1980-talet av rivning – här skulle byggas bostäder – men räddades av en grupp entusiaster. Den byggnadsminnesförklarades 1992 och är nu ett levande arbetslivsmuseum, ägt av Stiftelsen Motorfabriken Pythagoras och drivs med hjälp av stödföreningen Pythagoras Vänner, där bland annat Mats är aktiv. I museets fik – känt för sina köttbullemackor står kollegan Tommy Samuelsson denna lördag.

– Jag sitter i stödföreningens styrelse. Museet har haft några tuffa år, men nu tickar det på och vi håller precis på att utvidga Barnens Pythagoras, som är lite som Tom Tits i Södertälje.

Där som här kan barn lära sig om teknik och naturvetenskap på ett lekfullt vis och experimenten de kan utföra öppnar också ögonen på mången medföljande vuxen.

Utöver fabrikens alla maskiner ger kontorsdelen inblick i en svunnen tid, för att inte tala om arbetarbostaden – som ser ut som att familjen hastigt gått ut bara minuten innan vi tittar. Här var trångbott och fattigt – allt var definitivt inte bättre förr.

MER INFO: pythagorasmuseum.se

K.A. ALMGREN SIDENVÄVERI & MUSEUM, STOCKHOLM

ÅRETS ARBETSLIVSMUSEUM 2024

På 1830-talet, var detta stockholmska sidenväveri toppmodernt. På 1900-talet tillkom en del mekanisering, men därefter förblev allt som det varit, med skickliga kvinnliga vävare vid vävstolarna. Där skapade de bland annat intrikata möbeltyger, vackra, skimrande sjalar till rik som fattig och de sista decennierna ordensband till otaliga (manliga) sällskap, kungligheter och idrottares medaljer.

Knut August Almgren jobbade i sin ungdom på väveri i Lyon, Frankrike och smugglade då ut den senaste, hemliga jacquardtekniken (som inte fick föras ut ur landet), för att kunna starta eget på Södermalm i den svenska huvudstaden. Vi börjar museibesöket med en 10 minuter lång film från 1940-talet, som visar hur produktionen gick till. Jacquardtekniken byggde på den tidens ”datorer” – hålkort av stansad papp i långa banor, som kunde styra mönstren i vävstolarna.

Kvinnorna som arbeta på fabriken, som både rymmer originalvävstolar och en utställning om livet på fabriken och dess produkter, var yrkesskickliga och förhållandena bättre än på många andra industrier. Snittanställningstiden var 25 år och några hann jobba här över 60 år!

Från hösten 2025 kan du på hemsidan se när någon av vävstolarna är i gång – missa inte den chansen som levandegör detta unika arbetslivsmuseum extra mycket.

MER INFO:www.kasiden.se

BYRÅKRATIMUSEET MANNAMINNE, NORDINGRÅ 

Arbetslivsmuseer handlar för det mesta om fysiskt slitsamma yrkesmiljöer – fabriker, gruvor med mera. Men Sverige skulle inte vara den demokrati det är i dag utan alla tjänstemän och de samvetsgranna byråkraterna i statens, landstingens och kommunernas tjänst, satta att utföra sitt värv enligt svenska lagar.

På den gruppen fokuserar det här unika arbetslivsmuseet – en liten del av den myllrande heldagsmuseiupplevelsen på Mannaminne – ett av Höga kustens främsta besöksmål.

– Det är byråkratin som byggt Sverige, säger Bo-Anders Öberg, som skapat Byråkratimuseet.

På kontorshyllorna syns nötta portföljer i olika modeller och mekaniska skriv- och räknemaskiner. Men här finns också nyare inslag, som klunsiga persondatorer från 80-talet, liksom tidiga 80-talsmobiler, eller ”yuppienallar” som vi sa då.

MER INFO: www.mannaminne.se

STATARMUSEET, BARA 

ÅRETS ARBETSLIVSMUSEUM 2020

Att vara statare var att stå långt, långt ner på samhällsstegen. De var årsanställda gifta jordbruksarbetare – främst på stora gods – som till största delen fick sin låga lön i natura, i form av stat, bestående av sådant som spannmål, mjölk, ved, ett eget potatisland och en enkel bostad på den gård där de arbetade. Bara en liten del av lönen var i form av kontanter.

Statarsystemet var nästan som livegenskap – den som ställde krav riskerade att åka ut, blev då av med sin bostad och fick det förmodligen ännu tuffare. Dessutom förväntades normalt hans hustru sköta mjölkning på gården, ett tidskrävande arbete helt utan ersättning som tog tid från att ta hand om de egna barnen, som också de ofta jobbade gratis från tidig ålder. Statarsystemet avskaffades 1944.

Om allt detta berättas det på Sveriges enda statarmuseum, i Bara, mitt bland de svenska storjordbruken på det bördiga slättlandet strax öster om Malmö. Under sommartid väntar också en ljuvligt lantlig miljö med prunkande blommor, surrande bin, kaniner, grisar och höns plus ett ekologiskt café.

MER INFO: statarmuseet.com

LOOS KOBOLTGRUVA, LOS 

ÅRETS ARBETSLIVSMUSEUM 2023

Inkomsterna från gruvnäringen skapade grunden för det moderna självständiga Sverige från 1500-talet och är en viktig industrigren än i dag. Loosgruvan i Hälsingland startades 1730, efter fynd av kobolt i marken, ett mineral som då användes för att göra blått färgämne. Fyndigheterna visade sig dock vara mindre än de hade hoppats på. 1751 upptäcktes ett nytt grundämne i gruvan – som fick namnet nickel. 1773 tog gruväventyret slut. 

Föreningen Loosgrufvan håller sedan mitten av 1990-talet gruvan öppen för allmänheten. Det finns guidade turer under jord och ovan jord står många originalbyggnader kvar. På geoslingan lär besökarna sig mer om mineralerna i trakten. Det ordnas säsongs- och konstutställningar och den shoppingsugne har både gruvbutiken och loppisen att botanisera i.

MER INFO: loosgruvan.se

SPÅRVÄGSMUSEET, STOCKHOLM

Att kombinera teknikhistoria med arbetslivshistoria kan vara knepigt, men Spårvägsmuseet lyckas perfekt. Museet har dessutom lyckats hitta både en vuxen och en barnpublik och blivit en favorit bland föräldralediga.

Att museet har väldigt rymliga lokaler förenklar förstås, här finns plats för många tunnelbanevagnar, bussar och spårvagnar – flera av dem möjliga att gå in i. Här skildras också kollektivtrafikens start med hästdragna kärror och spårvagnar, liksom skärgårdens många ångbåtar.

På det översta våningsplanet får besökarna ta del av dem som skapat och nyttjat huvudstadens kollektivtrafik och möta alla de som jobbat i verksamheten – från kuskarna på de hästdragna spårvagnarna, iklädda sälskinnshandskar och extra halmskor mot vinterkylan, till konduktörer, spärrvakter och tunnelbaneförare.

Att sedan själv ”köra” tunnelbanetåg hör till höjdarupplevelserna och små barn tar så klart en tur i minitunnelbanan innan det är dags för saft och bulle i det stora fiket.

MER INFO: sparvagsmuseet.se

FRÖVIFORS PAPPERSBRUKSMUSEUM, FRÖVIFORS

ÅRETS ARBETSLIVSMUSEUM 2021

Vägg i vägg med det moderna pappersbruket i västmanländska Frövifors ligger detta fina arbetslivsmuseum.

I den fabrikslokal som användes fram till 1980 visas två mäktiga pappersmaskiner där de sista rullarna kraftpapper som producerades fortfarande sitter kvar i maskinerna. Museet har en rad välgjorda utställningar därtill: om bland annat förpackningarnas utveckling, underbart vacker japanska förpackningskonst och Nordens största samling ölburkar där den som är tillräckligt gammal kan få nostalgikänslor över forna mellanölsmärken i gedigna plåtburkar.

Men än mer fascinerande är handpappersverkstaden, där du som besökare får chansen att göra ett eget pappersark på traditionellt sätt, kanske dekorerat med vackra blomblad.

MER INFO:froviforsmuseet.com

BERGDALA GLASTEKNISKA MUSEUM, BERGDALA  

Besöker du någon av glashyttorna i det småländska glasriket i dag slås du över den fräscha miljön och hur många av arbetarna får ägna sig åt att visualisera olika konstnärers idéer. Även när ”massproduktion” pågår är det trevligt med arbetslag som vant utför olika moment när de exempelvis gör exklusiva vinglas.

Men arbetet på glasbruken har inte alltid sett ut så, utan det har dominerats av tungt, ofta smutsigt, ackordsarbete, där risken att bli förgiftad var påtaglig eftersom de länge använde bly i glasmassan för att göra fint kristallglas. Den verkligheten skildras på detta museum, fyllt av glasbearbetningsmaskiner och berättelser från dem som var med förr – ett mycket bra komplement till ett besök i fina Bergdala glasbruk i huset intill.

MER INFO: bergdala-glastekniska-museum.se

ARBETETS MUSEUM, NORRKÖPING

Museet håller till i ett före detta bomullsväveri, precis vid Motala ström, mitt i Norrköping. En byggnad som på grund av sin form blivit känd som Strykjärnet.

Arbetslivsmuseer skildrar ofta hur arbetet såg ut förr, men här visas också utställningar om vart vi är på väg – som på Digitopia, om vår tids största förändringar som artificiell intelligens, robotar, autonoma system, digitalisering och automatisering och vad allt detta betyder för samhället och för oss som arbetar.

Men här finns också mycket mer att ta del av: en hel del inriktat på barn i skolåldern, men också en hel sal med EWK:s klassiska satirteckningar.

MER INFO: www.arbetetsmuseum.se

STACKGRÖNNANS BÅTMUSEUM, SKELLEFTEÅ

Hur tog de sig fram i skärgården förr och hur små var egentligen de öppna båtar som yrkesfiskarna använde? Stackgrönnans båtmuseum är en separat del av Skellefteå museum och vackert beläget intill Skellefteälven, en kvarts resa bortom centrum. Här visas 100–150 år gamla träbåtar.

Utställningen av båtmotorer lockar tekniknördar och är en av Sveriges största med allt från lokalt tillverkade Örvikare till rejäla inombordare. Bredvid båtmuseet ligger Café Kajutan, känt för sina stora räkmackor.

MER INFO: skellefteamuseum.se