Sköna höstkvällar – kanske med en god bok eller i glada vänners lag i förtältet – hör till de minnen vi helst bär med oss när vintermörkret åter sänker sig. Men den svenska hösten är inte alltid så skön, och ofta hade vi väl önskat oss någon form av värmekälla i husvagnens förtält eller husbilens markisförtält. Inte minst gäller detta när det börjar bli dags för kräftskiva, surströmmingsfest eller allmänt höstmys.
Men vilken slags värmare ska du välja? Ska det vara fotogen-, gasol- eller eldrift – eller kanske en kombination av de båda sistnämnda? Vi har tittat närmare på de olika typernas egenskaper, och vad marknaden har att erbjuda.
FOTOGENKAMINER
Fotogenkaminer har använts ”sedan urminnes tider” men naturligtvis har denna typ av kamin utvecklats i takt med tiden, och är numera exempelvis försedda med tippskydd som ger extra säkerhet. Denna typ ger en snabb och effektiv uppvärmning som ger torr värme som håller borta den kalla och fuktiga luft som du annars kan uppleva i ett förtält. Värmen från fotogenkaminen är stabil och relativt rök- och luktfri. Den förbrukar cirka 1 dl bränsle per kW och timme, vilket betyder att en dunk på 5 liter (kostar omkring 250 kronor) räcker för att driva en kamin på 2,4 kW i runda tal 20 timmar. Räkna med att betala mellan 2 500 och 3 500 kronor för denna typ av produkt.
GASOLKAMINER
Gasol är ett drivmedel de flesta av oss – med undantag för några få husvagnar och ännu färre husbilar – alltid har med oss, och passar därför bra som energikälla även för en kamin i förtältet. Gasol är dessutom ett tryggt och säkert drivmedel med högt energiinnehåll. Kaminerna finns i två huvudtyper: De med öppen låga (bakom skyddsglas) som ska efterlikna en braskamin, och de – betydligt vanligare – med så kallad katalytisk förbränning. Vanligtvis är gasolkaminen så utformad att det finns plats för en 10 kg kompositflaska eller en P11 inne i den, men det finns också kompaktmodeller som ansluts med slang till en fristående gasol-flaska eller till ett utvändigt gasoluttag i fordonets vägg. Denna typ har vanligtvis högre effekt – upp till cirka 4,2 kW – jämfört med en fotogenkamin. Vid maxeffekt förbrukar en gasolkamin omkring 300 g/h, vilket betyder att en 10-kilos kompositflaska (byteskostnad runt 400 kronor) ger runt 33 timmars skön värme. Flera olika fabrikat och modeller finns att välja mellan hos husvagns- och husbilshandlare, hos gasolföretag, på byggmarknader, i webbshoppar och på många andra ställen. Priserna sträcker sig från tusenlappen upp till det tredubbla.
5 GODA RÅD
• Ta sikte på ett välkänt fabrikat till vilket du i framtiden förhoppningsvis kan köpa reservdelar till.
• Välj en modell med säkerhetsfunktioner som exempelvis automatisk avstängning vid vältning eller överhettning.
• Det är viktigt att säkerställa en god ventilation, eftersom både fotogen- och gasolvärmare förbrukar syre och släpper ut avgaser.
• Se till att värmaren står stabilt på ett fast underlag.
• Värmaren bör förflyttas endast när den är avstängd.
ELEKTRISKA KAMINER
Störst bekvämlighet – så länge du har tillgång till nätanslutning – får du med en elektrisk kamin. Utan behov av externt bränsle är det bara att koppla in den och njuta av omedelbar, ren värme. En elektrisk kamin förbrukar dessutom inte något syre, vilket gör att de även kan användas i mindre välventilerade utrymmen. Utbudet är inte stort, men några modeller hittar du främst hos landets husvagns- och husbilshandlare. Till typens nackdelar hör den relativt låga effekten – omkring 2 kW – och till fördelarna hör de låga driftkostnaderna. Om el-anslutningen är inkluderad i campingavgiften, är användandet gratis.
KOMBI-KAMINER
För den som vill kombinera det bästa av två tekniker – gasol- och el-drift – finns det åtminstone en värmare att bekanta sig närmare med. I en modell från FMT har de nämligen kombinerat en katalytisk gasolvärmare på upp till 4,2 kW med en infraröd elvärmare på max 1 200 W. Fläkten kan även köras utan värme, för att öka spridningen av varmluft från gasvärmaren. Finns hos landets husvagns- och husbilshandlare och i webbshoppar.
SÅ SÄGER EXPERTERNA
Vid förbränningen av gasol bildas inte bara värme utan även vattenånga – det rör sig om cirka 1,6 liter vattenånga per kilo gas. Precis som tobaksrök och matos kan även avgaserna från gasolkaminen avge ämnen som ansamlas på insidan av tältet och där bildar en grogrund för svamp och mögel. Så här skriver därför förtälttillverkaren Isabella på sin hemsida: Vid förbränningen utvecklas en kletig svavelförening från icke förbränt spårämne (en svavelförening som tillsätts gasolen för att man ska kunna lukta sig till läckage). När fukten och de kletiga svavelföreningarna kondenserar (framförallt i taket) bildar det en grogrund där alger, smuts och damm lätt kan få fäste. Detta kan med tiden resultera i att det bildas mögel på tältet. Därför är det viktigt med en regelbunden rengöring av taket.
