RESA: Högbo bruk – kulturparadis

Högsommarvärmen är påtaglig när vi anländer till den gigantiska parkeringsplatsen som sväljer ett tresiffrigt antal fordon. Bredvid oss finns två padelbanor. Den ena är ledig, på den andra svettas två dubbelpar ymnigt. Inte så konstigt då termometern visar 28 plusgrader.

På ställplatsen ett stenkast bort (finns på bruksområdet och kostar 200 kronor/dygn) står fordonen snyggt och prydligt uppradade. 

Det är lapp på luckan men det råder ingen som helst aktivitet. Det tjo och tjim som vi svagt kan ana kommer inte helt oväntat från badet, som erbjuder välbehövlig svalka.

Vi låter dock badbrallorna ligga kvar i bilen och inleder i stället besöket med en maklig promenad för att titta till Glashyttan. Om det var varmt utomhus är det som i en bastu där, och den varma luften fullkomligen vibrerar. Här kan emellertid besökarna ta del av den ädla konsten glasblåseri från första parkett. 

Därefter tar vi sikte på lek- och smådjursparken. Avdelningar där barnfamiljerna gläds åt shetlandsponnyer, alpackor, dvärggetter, gestrikefår, minigrisar och diverse flygfän. En flicka ler med hela ansiktet när hon får klappa en av de söta kaninerna. 

I Sigfrids Hage väntar i sin tur sagofigurerna Lilla Anna och Långa Farbrorn (från böckerna av Inger och Lasse Sandberg)
på de allra yngsta. En mängd olika redskap som rutschkana, klätterställningar och gungor finns till förfogande för dem som har spring i benen och lek i hela kroppen.

Nära till hands finns den ljusa och fräscha raststugan för familjer som vill göra paus och kanske hugga in på medhavd picknickkorg. Bord och stolar finns för ett stort antal sällskap och likaså handikappanpassad toalett. 

SméJohans står på tur. Fast vänta lite. Först något svalkande. Vi är inte direkt ensamma om idén, så det blir till att köa till mjukglassen och till de färgglada kulvarianterna. Men det gör inget, vi har inte bråttom. 

Två kulor senare och 200 meter bort frågar jag artigt om vi får kliva på och kika in i smedjan. Hela lokalen andas uråldrig smideskonst och en stor portion skaparglädje. 

– Visst, men skyll er själva, svarar smeden Niclas Alfredson och lägger till ett brett leende.

Förstår varför han svarade som han gjorde. Bankandet av diverse smide låter inte bara högt, det är öronbedövande. Dessutom blir det återigen hett som i en masugn. Är du kanske sugen på att testa? Det finns nämligen en prova på-kurs där du som besökare kan försöka dig på att tillverka valfritt föremål.   

– Dessa två brukar attrahera campingresenärer, säger Niclas samtidigt som han håller upp två nyckelringar i själva butiken. På den ena är det inristat husvagn, på den andra husbil.

I den röda lilla stugan mitt emot smedjan hägrar ett galleri av keramik. Vi fortsätter dock bort mot parken. Innan vi passerar den gamla herrgården, passar jag på att lufta mitt eget leklynne.

Vid en målning, skapad av Esa Toivonen 2017, efter en idé av Eunice Vidals, blir jag som barn på nytt. Konstverket föreställer Nils Holgerson ombord på gåsen Mårtens rygg. Jag stoppar in huvudet i hålrummet och blir förevigad. Samtidigt som svetten lackar njuter vi av stillsamheten, vackra blomsterarrangemang samt hela omgivningen som sådan. 

Vad vore ett besök utan ett stopp vid Högbo Gårdshandel där stämpeln Made in Högbo regerar? Här finns eget ysteri, charkuteri, bageri samt grönsakskök. I klarspråk innebär det att råvarorna är plockade, odlade eller uppfödda här i trakten. Allt med en stor portion kärlek och omtanke gällande djur, natur och människor. Medan jag tar mig en pratstund med två sommararbetande glassförsäljare handlar mitt sällskap bröd, så färskt att det fortfarande är rykande hett. Något som får magen att vakna till liv. Yep, det är hög tid för lunch. 

Vet av erfarenhet att restaurangen vid hotellet serverar maträtter som är något alldeles, alldeles extra. Samtidigt vill vi testa något nytt denna gång, så det får bli Högbo Qvarn och dess mysiga, avkopplande uteservering. Den vackra blåbärspajen lockar.

Men valet faller till slut på en burgare med potatobun, smält lök, cheddarost och egengjord majonnäs. Smakar bättre än bra och naturligtvis var det Made in Högbo. Mätta och belåtna tar vi del av en stillsam familjekamp på minigolfanläggningen innan vi vandrar tillbaka till parkeringsplatsen för hemfärd.  

Avslutningsvis bör det poängteras att besökarna kan se området även via häst och vagn, något som är mycket uppskattat. Kusken Jonas tar då hästarna Isa och Fänrik till hjälp och ni färdas, antingen i den stora vagnen (15 personer) eller i den lilla som tar ungefär hälften så många. En företeelse som bör bokas i förväg.