SÖDERÅSEN
Söderåsen blev nationalpark 2001, täcker 1 625 hektar och vilka stigar du än väljer kommer naturen vara omväxlande med vida utsikter. Att finna den här dramatiska naturen bara 40 minuter öster om Helsingborg, i ett landskap som annars domineras av jordbruk gör nationalparken extra intressant.
Den är en del av de förkastningsbranter som skär diagonalt genom Skåne och som bildades för runt 400 miljoner år sen. För den som tror att Skåne är platt kommer garanterat att bli överraskad. Sedan förkastningarna i jordskorpan bildades har landskapet nedisats minst åtta gånger och de mäktiga rasbranterna är resultatet av att de från början lodräta klipporna utsatts för frostsprängningar som främst ägt rum under ett mycket kallare klimat än dagens.
När du vandrar under rasbranterna – bland tiotusentals stora stenar och klippblock – behöver du knappast vara orolig för att det ska komma stenar flygande utan kan ägna dig åt den ljuvliga bokskogen, all fågelsång någonstans däruppe i lövverken och – inte minst – var du sätter fötterna. För en del av Söderåsens vandringsleder är rejält knöliga, steniga och fylld av lömska rötter.
Under vår första vandringsdag väljer vi Nackarpsrundan i sydost, inklusive avstickare en cirka 5 kilometer lättgången runda med start och mål i Röstånga där den camping vi valt ligger.
Att det på 30- och 40-talet ordnades både danskvällar och politiska möten i Nackarpsdalen är svårt att föreställa sig nu när området sakta får förvildas, men hela området har använts av människor i tusentals år. Exempelvis är många av de övervuxna stenmurarna ute i skogen anlagda redan på järnåldern för att hålla betande djur på plats.
En avstickare tar oss ner till den fiskrika Odensjön för ett dopp i den runda vattensamlingen som trots sin litenhet är rejält djup. För drygt hundra år sen fanns här två små badhus, men i dag får vi trixa oss i plurret från en liten betongramp då den enda bryggan är upptagen av några som prövar fiskelyckan (för vilket det krävs fiskekort).
Trots att turen är lätt lyckas vi flera gånger komma fel, då ledmarkeringarna är otydliga. Senare får vi veta att de lättupptäckta ledmarkeringsband som används i de flesta andra sydliga nationalparkerna inte fungerat här då många av dem har plockats bort av illvilliga.
Så småningom når vi upp på branten ovan Odensjöns västra sida med häftig vy ner mot vattenspegeln där vi tidigare doppat oss – en föraning av nästa dags ännu mer storslagna vyer.
De flesta av Söderåsens markerade leder utgår från den nordliga Skåralid-entrén. Vi satsar på den knappt 8 kilometer långa Hjortsprångsrundan. Ett perfekt val ska det visa sig. För längs vägen får vi allt det som gör nationalparken värd att besöka: en rar liten sjö med karska sångsvanar, porlande vattendrag, massor av sjungande fåglar dolda av den lummiga grönskan, stora rasbranter och trolsk- och ibland väldigt brant terräng.
Under den andra halvan av turen bjuds vi gång på gång på storslagna utsikter, inklusive den med det svindelframkallande klipputsprånget högt ovan den gröna dalen. Den klippan är känd som Hjortsprånget då man tror att forntida jägare brukade driva vilda djur över stupet just här.
Senare samma dag blickar vi bort mot klippan från den mest berömda utsiktspunkten: Kopparhatten, som också kan nås med bil. Ett vilt djur som vi gärna hade sett, men inte lyckas syna är tapetserarspindeln, Sveriges enda fågelsspindelart. Vi lär oss mer om både faunan och floran på nationalparkens naturum, bemannad av kunnig personal.
– Vi har näst flest besökare av alla nationalparker efter Tyresta nära Stockholm, säger Marianne Larsson, som råder alla med husbil att komma tidigt då p-platserna är få och snabbt blir upptagna.
Fast det går också att stå kvar på någon av de två campinganläggningarna strax utanför nationalparken och gå därifrån i stället – det bli obetydligt längre. Både hon och kollegan Åsa Elfström rekommenderar besök också på andra årstider än sommaren. Som vårmånaden maj när bokskogens blad slår ut och den andra veckan i oktober som brukar vara den mest färgsprakande innan löven börjar falla av.
De tipsar också om det intilliggande naturreservatet Klåverud, vilket får oss att göra en tvåtimmarvandring också där, med bland annat skorstenslika klippformationer och nästan inga andra besökare längs stigarna. I närheten ligger dessutom en imponerande torvmosse.
Till sist en liten ”hemlis”: Rallaté är ett av spåren efter det vulkanlandskap som en gång fanns i Skåne. Dolt i nationalparksskogen finns ett stort klippblock bildat av tättpackade sexkantiga basaltstava, ett resultat av snabbt avkylda lavaflöden. På naturum finns info om hur du hittar dit.
VÄRT ETT BESÖK
HELSINGBORG: Ta ett dopp i Öresund, besök friluftsmuséet Fredriksdal och Sofiero med Sveriges finaste slottspark. Få en dos kultur på Dunker och ta in vyerna från försvarstornet Kärnan. www.visithelsingborg.com
TOMARPS KUNGSGÅRD: Strax utanför Klippan driver Sven och Magdalena Väpnargård galleri, teater, restaurang och café i en pampig men sliten byggnad som förr var officersmäss. Vi ser ett par lysande konstutställningar här innan det får bli en kaffe på den mysiga innergården. www.tomarps-kungsgard.se
SANKT PETRI KYRKA, KLIPPAN: Ritad av den legendariska arkitekten Sigurd Lewerentz som här skapade sitt mest fulländade verk med ett unikt kyrkorum som oundvikligen leder till stillsam kontemplation. Värt en omväg! www.sanktpetrikyrka.se
LJUNGBY MILITÄRHISTORISKA MUSEUM: På Ljungbyhed har tiotusentals svenska soldater drillats genom åren och här genomfördes några av de allra första flygningarna i Sverige. I den forna husarmässen finns sedan 1998 ett intressant museum om ortens långa militära historia. www.lmhm.se
SPÅNGENS GÄSTGIVAREGÅRD: Att filmklassikern Kalle på Spången (1939), med Edvard Persson i huvudrollen faktiskt utspelar sig på en alldeles riktig gästgivaregård och ingen påhittad film-dito kanske överraskar. I utkanten av Ljungbyhed kan besökarna fortfarande avnjuta god mat och ett överdåd av fikabröd och bakelser på gästgivaregården medan de nynnar på succélåtar från filmen, som ”Kalle på Spången”, ”Jag har bott vid en landsväg” och ”Lite grann från ovan”. www.spangen.se
BO I NÄRHETEN
Det finns två campinganläggningar i direkt anslutning till nationalparken – den lite mindre Skäralids Camping är alldeles intill nationalparkens huvudentré och den betydligt större Röstånga Camping (med bland annat hoppborg, 50-meters-pool och båtuthyrning) vid den södra entrén.
www.skaralidscamping.se och firstcamp.se/destinationer/rostanga-soderasen
DALBY SÖDERSKOG
Sveriges minsta nationalpark är egentligen något av ett fiasko, om vi ser till intentionerna de hade för att göra den lilla skogen till Sveriges tionde nationalpark 1918. Tanken var nämligen att bevara en för södra Sverige unik orörd lövskog i ett jordbrukslandskap som tog allt mer mark i anspråk.
Men Dalby Söderskog hade länge nyttjats av människor. Det finns spår från forntiden och åtminstone sedan 1500-talet har betande djur hållit skogen gles med gott om plats för ståtliga ekar. När skogen blev nationalpark för att bevara dess dåvarande skönhet tog betandet slut och området började förvildas. Massor av träd lyckades sprida sina frön på förr betade marker och snart började allt växa igen.
I dag påminner det oss om sydostasiatiska regnskogar: i stort sett ogenomtränglig bortom den stig vi följer i ett varv genom hela skogen. Eftersom nationalparken är så liten – bara 36,5 hektar – är rundturen bara 2,5 lättgångna kilometer och skulle ni tycka att det är för mycket kan vandringen kortas på ett par ställen, via Raka vägen, som är en spikrak genväg eller genom att byta spår till Skryllestigen, som också leder ut i ett intilliggande naturreservat.
Att hitta är mycket enkelt och vandringen görs mer intressant med nationalparksbroschyren i handen. Den finns att ta gratis vid nationalparksentrén, som också bjuder på en väl tilltagen parkering.
Vi besöker Dalby Söderskog i månadsskiftet juni–juli och den bästa tiden är då redan över. För allra finast är det här på vår och försommar då träden fortfarande står kala medan alla blommor har slagit ut. Vitsippa, gulsippa, vårlök, och svalört bildar mattor i gult och vitt, men allra tjusigast är den högresta, ljuslila hålnunneörten.
För närvarande finns det en del ljusinsläpp i den täta skogen på grund av almsjukan som slagit ut den trädarten (som insekter som trivs i död ved sen kalasar på) medan bok, alm och ask sakta fyller de öppna ytor som döda almar skapat.
Dalby Söderskog blev något helt annat än de tänkt sig – en egen liten experimentvärld omgiven av fält och villasamhällen men är ändå värt ett stopp, som inte behöver vara längre än en timme för att se allt.
VÄRT ETT BESÖK
LUND: Mest självklart är så klart studentstaden Lund, en mil bort, med flera fina muséer, en ljuvlig botanisk trädgård, den pampiga domkyrkan samt charmiga kvarter dominerade av korsvirkeshus kantade av stockrosor i en hel palett av färger. www.visitlund.se
DALBY STENBROTT: Det nedlagda stenbrottet är inte en officiell badplats men ändå mycket populär. De tuffa hoppar från höga klippor ner i det som mest tio meter djupa vattnet. Vi andra går i vid den minimala sandstranden. Som alltid vid stenbrottbad ska besökare vara försiktig med hopp och dyk där du inte känner botten. www.lund.se
MEDBORGARHUSET I ESLÖV: Få turister har Eslöv på agendan, men det borde åtminstone alla arkitekturintresserade ha. Medborgarhuset, invigt 1957, är ett av det svenska 1900-talets främsta mästerverk, öppet i stort sett varje dag och med personal som gärna visar runt. Vi är överväldigade av alla utsökta detaljer, specialdesignade för byggnaden: allt från belysning och trappräcken till hur foajén och de olika samlingssalarna utformats. Missa inte! www.eslov.se
BO I NÄRHETEN
Källby Camping i Lund ligger 13 kilometer västerut. www.lund.se
STENSHUVUD
Det finns goda skäl varför många svenskar vill semestra på Österlen i östra Skåne. Inte minst det ljuvliga, kuperade landskapet där gula sädesfält samsas med lövträdsdungar och vad som i en skånsk kontext närmast får kallas berg. Ett av dessa berg är Stenshuvud, med magnifik utsikt där det ligger precis vid havet i nationalparken med samma namn som bergsknallen.
Stenshuvud nationalpark, som bildades 1986, bjuder på många olika naturmiljöer på bara 401 hektar, strax söder om äppelmetropolen Kivik. Med välmarkerade leder är den lättbesökt och du är sällan ensam här. Som tur är finns det gott om p-platser, men kom gärna tidigt ändå om ni behöver en husbilsplats.
Vi börjar med den i särklass populäraste av de fem vandringslederna – Stenshuvudslingan, som leder upp till nationalparkens högsta punkt, Stenshuvud norra.
Här finns två toppar till som bjuder på fina vyer, bland annat ner mot den härliga sandstranden. Efter ”toppbestigningen” tar vi branta, välbyggda trappor ner till den ibland småleriga Hälleviksslingan med en mosse och ett alkärr plus en av landets största avenbokskogar, vars blad skiljer sig mot den vanliga boken via sina sågtandade kanter. I juli är det dock torrt och fint på stigen.
Nära nationalparkens norra ände är det tillåtet att tälta och här finns också ett udda inslag: ett arboretum, som fått en egen liten vandringsslinga på bara 500 meter. Kort förklarat är ett arboretum en botanisk trädgård för träd och just den här anlades på sent 1800-tal. Här växer säregen solfjädertall, coloradogran och en rad andra arter som normalt inte finns i Sverige. Det blir en vilsam paus inför den mest svårgånga, steniga delen nedanför Stenshuvuds branter.
Men även på den sträckan finns en fin minipaus vid Jättens port, inramad av stenpelare vid havet. Ganska snart når vi den fina sandstranden och ett dopp känns som ett måste då svetten nu rinner längs ryggraden (havet håller kyliga tolv grader fast vi hunnit långt in i juli och solen skiner).
Vi soltorkar i den lena sanden medan ett stålblått regnmoln makar sig in över Stenshuvud aningen längre norrut än vår position. Det känns lite overklig att njuta i solskenet med mörka moln intill men till slut vinner molnen över solen och vi får traska upp till naturumet medan de första regnstänken känns i våra ansikten. Vi ”tar skydd” i kaffestugan Annorlunda, med – vi lovar – Skånes allra bästa surdegpizzor. Härligt stärkande efter ännu en nationalparksvandring.
VÄRT ETT BESÖK
KIVIKSGRAVEN: Sevärd, på 1930-talet återskapad, bronsåldersgrav i jätteformat. Irriterande att markägaren får ta inträde dock. www.bredaror.se
KIVIKS MUSTERI: Strosa runt i äppelträdgårdarna, eller ännu bättre: följ med på en guidad tur och lär dig ”allt” om den ädla frukten. Fika i caféet och avsluta med att handla godsaker som gudomlig cider i butiken. www.kiviksmusteri.se
FABRIKEN I BÄSTEKILLE: En konsthall med utställningar i toppklass varje sommar. fabrikenbastekille.se
SIMRISHAMN: Österlensk småstadsidyll med fina korsvirkeshus och många härliga matställen. www.simrishamn.se
BO I NÄRHETEN
Det finns gott om campingar på Österlen, 8 kilometer norr om Stenshuvud ligger exempelvis familjevänliga Kiviks Camping. www.kivikscamping.se
NATIONALPARKER
• Läs mer om dessa tre svenska nationalparker och alla de övriga 28 på www.sverigesnationalparker.se
• Två bra böcker för Skånevandringar, med fina foton, tydliga kartor och detaljerade ruttbeskrivningar är ”Nationalparker i södra Sverige”, av Staffan Söderlund och Maria Sjöström och ”Weekendvandra i Skåne”, Caroline Alesmark. www.calazo.se
