• Det fasta kameranätet består av över 1.000 trafiksäkerhetskameror längs 300 mil väg.
• Polisen ansvarar för att utreda hastighetsöverträdelserna som kamerorna registrerar. Trafikverket ansvarar för etablering och drift.
• Mätningar visar att dödsolyckor och antal svårt skadade minskade med 20-30 procent på vägar med trafiksäkerhetskameror. Det betyder ungefär 15-20 sparade liv per år.
• När ett fordon närmar sig en fartkamera mäts hastigheten med hjälp av radar. Kamerorna fotograferar bara de fordon som överskrider gällande hastighetsgräns.
• Bilden som kameran har tagit på fordonet bearbetas manuellt. Passagerarplatsen maskeras oavsett om någon sitter där eller inte. I utredningen som följer används enbart den bild där passagerarplatsen är maskerad.
Läs också: 500 nya fartkameror sätts upp på farliga vägsträckor
• Under utredningen kontrolleras fordonet och möjliga förare i olika register. Bilden på föraren jämförs med pass- eller körkortsfoto. Om bilden på föraren stämmer med pass- eller körkortsfoto skickas ett underrättelsedokument till den misstänkta personen. Går det inte att identifiera föraren skickas en förfrågan till fordonets ägare om vem som har kört fordonet.
• Hastighetsöverträdelser som registreras av kamerorna utreds hos polisens ATK-sektion, automatisk trafiksäkerhetskontroll, i Kiruna.
• Hos ATK-sektion finns styrcentralen som aktiverar och avaktiverar trafiksäkerhetskamerorna. Om kamerorna är aktiverade eller inte beror på hur stor olycksbelastningen och trafikintensiteten är på den aktuella vägsträckan.
• När en kamera registrerar en fortkörning, kompletteras fotot med uppgifter om bland annat tid, plats och fordonets hastighet. Uppgifterna krypteras direkt vid mätningen innan de sänds till ATK-sektionen.
• När uppgifterna/ärendet tas emot hos ATK-sektionen diarieförs det. Informationen dekrypteras och en utredning påbörjas. Det är bara ATK-sektionen som har tillgång till informationen i ärendet.
Så gör fartsyndarna för att lura kamerorna
• Nedfällt solskydd. Det vanligaste sättet att komma undan identifikation.
• En hand över ansiktet. Nästan lika vanligt som nedfällt solskydd.
• Någon form av maskering över ansiktet som rånarluva eller stora solglasögon i kombination med keps. Lär användas av notoriska fartsyndare på vägsträckor med många fartkameror.
• Sänkt hastighet förbi fartkamerorna. De flesta bromsar säkert lite när de ser en fartkamera, medan andra hänger sig på bromsen.
• GPS med kameraskåpsvarnare. Många navigatorer nu för tiden varnar i och för sig att det är dags att sänka hastigheten.
• Ingen registreringsskylt eller smutsig skylt fram. Kan dock kosta 1 500 kronor i böter.
• Spray eller film på registreringsskylten. Det finns flera produkter, men inte alla fungerar. För kameran blir siffror och bokstäver suddiga.