Fartkameror är en kassako till statskassan

Publicerad: 2017-11-27   Uppdaterad: 2023-04-18

Trots att bara 35 procent av fortkörningarna leder till böter är svenska fartkameror en pengamaskin. Och mer ska det bli – många fler kameror är på gång.

I Sverige är cirka 1.500 fartkameror utplacerade och de drar varje år in 150 miljoner kronor till staten, som fortkörningsböter. I snitt blir det alltså 100.000 kronor per kamera och år. Varje kamera kostar cirka en miljon kronor att bygga.

Under slutet av det här året ska antalet fartkameror utökats med ytterligare 250. Under 2018 ska det byggas 250 kameror nya kameror. Till 2020 ska det ha byggts 750 nya kameror och då är antalet uppe i 2.250.

”Ambitionen om att etablera fler kameror handlar inte om att maximera böter utan att få ner medelhastigheten på sträckor där vi vet att olycksrisken är hög och försöka minimera antalet skadade i trafiken”, säger Anders Drugge, sektionschef vid polisens enhet för automatiserad trafiksäkerhetskontroll (ATK) i Kiruna, till DI.se.

Av olika skäl är det relativt få av de registrerade fortkörningarna som leder till böter, cirka 35 procent. Det kan vara tekniska skäl till att bilderna inte går att använda som bevis, eller att man inte kan identifiera föraren. Även om kameran inte är igång mäts hela tiden hastigheten på bilarna som passerar.

I Danmark har man valt en annan väg och använder sig av allt fler ”fotovagnar”, civila polisbilar som kan placeras på olika (oväntade) platser. Antalet bilar utökades från 25 till 100 under 2016 och bötesbeloppen följde med uppåt. Prognosen är att de danska fartkamerorna drar in nästan en miljard (svenska) kronor under 2017.

 

Fartkameror är en kassako till statskassan
Mobila fartkameror går att flytta runt, men de brukar föregås av varningsskyltar. I Danmark har man en annan strategi – som ger betydligt större intäkter till statskassan. Foto: auto motor & sport
Rulla till toppen