hej jag undrar vilket årtal husvagnar eller polar fick plast balkar som inte ruttnar. en husvagn efter så där 30 år ruttnar ju ihop då balkarna ger sig av fukten som kommer in i lister eller även om de bara blir kondens bakom plåten.

detta för att veta vilken vagn som blir min nästa vill inte köpa en gammal träbalk vagn som börja ruttna efter några år. dessutom vill jag veta en lätt vagn som polar 520 som väger 950 kg, jag har sett att nyare polar 520 väger 1300 kg nästan 300 kg tyngre, katastrof för förbrukning på släp bil och tyng på vagnen. vill hålla mig runt 1000kg på en vagn runt 520 klassen i storlek, annars kanske man kan ta bort lyx saker i en vagn för få ner vikten ? alla märken är godkända.

Tycker att det är en relevant frågeställning... "Större bil" bör ju inte vara lämpligt svar jämt...

Vår förra vagn var en 500 och hade en totalvikt på 1400kg, så bilen drog ju en liter per mil när man drog (mer vid motvind).

Även om det inte hjälper Kim så tycker jag att man (tillverkarna) ska ställa sig frågan - om vi skulle göra en stabil vagn som väger lite - hur skulle vi göra då.
T.ex så har man ju i en del vagnar låtit inredningen vara en del av den bärande konstruktionen för att få lättare konstruktion med bibehållen stabilitet.

Genom att ställa sig frågan så kan man ju driva utvecklingen framåt.

Men om det finns så särskilt många rimligt moderna vagnar som väger under ett ton i dem storleken vette tusan.

Om Kabe kunde ta patent på plastreglar var de först. Är du inte först kan du inte få patent.

Visst är det skillnad på patentsökt och beviljat patent...

Men troligtvis är det också så att det inte var just plastreglar de sökte patent på... Det finns nämligen lite olika villkor för patenterbarhet - nyhet är en av dem... En annan är uppfinningshöjd. I det begreppet ligger att lösningen inte får ligga nära till hands för den som är kunnig på teknikområdet.
Det skulle inte vara långsökt att säga att den som är kunnig inom teknikområdet väggkonstruktioner eller fordonsteknik som redan känner till träreglar också känner till materialet plast. Således skulle att bara göra samma sak i ett annat känt material inte ha uppfinnigshöjd. (för den intresserade: det tredje kravet för patenterbarhet är industriell tillämpbarhet).
Troligare då att man patenterat (eller sökt patent som sedan blivit avfärdat eller nedlagt) på en viss konstruktion som ger vissa önskade egenskaper. Således skulle plastreglar i sig kunna förekomma redan innan ett patent på en specifik typ av regel. Eller så att andra också skulle kunna använda plastreglar, fast med en annan typ av konstruktion som inte inkräktar på patentets skyddsomfång.

Men exakt vad de patentsökte går ju att ta reda på - patent är offentliga. En av meningarna med patentsystemet är just att din uppfinning blir publicerad för andra att ta del av - i utbyte för detta får du rätten att hindra andra att använda din uppfinning, men andra kan bygga vidare på den, eller komma på alternativ - det är alltså en av centralmeningarna med hela systemet att inspirera till vidare utveckling.

Kan inte hålla med om att patent är särskilt dyra i Sverige. T.ex är årsavgifterna på svenska patent i spannet. 1400 SEK (år 3) till 7000 SEK (år 20) (år 1-2 betalar man inget för). Avgifterna blir högre för varje år då man vill att innehavare inte ska hålla på patent de inte har nytta av - då ska uppfinningen hellre komma andra till godo.

I Tyskland är det lite dyrare, ca dubbla kostnaderna. Men, det fina med EPO (Europeiska patentverket) är att man behöver bara en process med en uppsättning avgifter för att få beviljat patent, sedan därefter kan man välja vilka länder man tycker att det är värt att validera patentet i.

Så visst springer det iväg en del om man ska ha många länder, men som företag har man ju ofta strategier kring det här om man jobbar mycket med patent (vilket jag och vårt patentombud gör, vi är ett ganska litet företag, men vi har ett tvåsiffrigt antal patent och flertalet aktiva ansökningar). T.ex kan det vara så att man bara validerad sina patent i de länder där man har nyckelmarknader, kanske på sin hemmamarknad, och på konkurrenternas hemmamarknader eller produktionsläder.
T.ex kommer man ganska långt i husvagnsbranchen troligtvis på att ha Tyska patent, om man då kan hindra andra från att sälja eller tillverka i Tyskland. Allt beror på var man ser sina marknader och vad som är viktigt.

En sak med patent som kan vara bra att tänka på - det är en sk. negativ rättighet - det innebär alltså att det ger dig rätten att hindra andra från att använda din uppfinning. Det innebär inte per automatik att du har rätt att använda den själv. Din uppfinning kan ju i sin tur kräva att man använder någon annans uppfinning för att kunna genomföras - en uppfinnings som någon annan kan ha rätten att hindra dig att använda.

Tror det finns mycket branschen skulle kunna göra om man skulle vilja.

Problemet med lösningen större bil är ju att det inte bara påverkar när man drar vagnen, utan även resten av tiden den bilen används.

Vår förra bil, en Audi A3 sedan med 1.4-liters bensinmotor, kunde dra den mindre vagnen vi hade då (som ändå hade en totalvikt på 1400kg). Det var kanske inte det roligaste att dra med, så en lättare vagn med bättre aerodynamik hade varit trevligt. Men den bilen drog också å andra sidan under 0,5 liter/mil utan husvagnen, vilket var majoriteten av milen den rullade.

Så jag tycker det är bra att konsumenterna efterfrågar lättare vagnar som kan dras med mindre bilar.
Sedan kommer det alltid att finnas de som har behov av större, tyngre vagnar och därmed större bil. Eller att man ändå har behov av större bil av andra anledningar.

en solifer från sent 80 tal 500 väger endast cirka 850-900kg en 550 ca 980kg alltså mycket lättare än en polar från sent 80 tal i samma klass typ 520 den jag har som väger ca 950-980kg altlså tjänstevikt pratar jag om hela tiden.

dagens polar 520 väger runt 1200-1300 de har alltså blitt BETYDLIGT tyngre och min lilla clio som orkar dra min 520 skulle inte ha en chans. skulle behvöa en stor törstig bil för dra en modern 520, varf har de blitt så otroligt mycke tyngre över 300kg. är de den blåa frigoliten, golvvärme? mer reglar?

husvagnar är ju uppbyggd idag som då på samma sätt i stort med balkar , ytter plåten 0.7 mm 30-40mm frigolit och 4mm innervägg. kanske lite mer inredning, men 300 kg extra?

Vad har du för bredd på din Polar? Dagens Polar ligger väl på 2,5 meter typ hela bunten, är din 2,30 så är det ju lite vikt där eftersom vagnen är större. Nyare vagnar har ofta (åtminstone de som är tyngre av märkena) lite mer gedigen känsla i materialen, kan ju jämföra luckorna i vår gamla Solifer från slutet av 70-talet där skåpluckorna var typ 5 mm plywood och idag är luckorna en cm tjocka och ger en galet mycket skönare känsla.

En Solifer från sent 80-tal är väl 232 bred om jag inte är ute och cyklar? 5,5x0,18=0,99 kvadratmeter större husvagn. Och det är ju en kvadratmeter som inte är tom utan som fylls med en bit soffa, ett överskåp osv. Nya husvagnar har större kyl.

Att nya vagnar är tyngre tycker jag inte är det minsta konstigt. Komforten för både boende och dragande har blivit rätt mycket större.