Hejsan!
Jag har pga min fars utlandstjänst bott i stort sett hela mitt liv utanför Sveriges gränser. I somras var jag tillbaks med familjen för första gången på många år, vi reste genom landet och bodde i campingstugor längs vägen och jag blev fascinerad då jag såg hur välutvecklat husvangnslivet är och tänkte att det här måste vara en perfekt lösning för framtida resor.

Nybörjare som jag är så har jag letat efter information om ämnet på Internet och blivit väldigt förvånad över allt det negativa som skrivs, och jag skulle gärna höra era åsikter om varför det är så här.

Att bilförare klagar för att dom måste sänka hastigheten till hela 80 km/h om dom hamnar bakom ett släp någon gång ibland går ju att förstå. Men i övrigt? Ta t.ex. det nedvärderande begreppet "tattartermos", bara en sån sak.

Nätet är fullt av forumkommentarer av folk som tycker husvagnsägare är idioter för dom bäddar och lagar mat själva, och kommer med en massa sjuka matematiska kalkyler för att "bevisa" att det är lönsammare att resa runt och bo på hotell i stället. Eller att det är mycket bättre (mer "inne"? Tuffare? Ballare?) att åka till Thailand i stället. Närmast chockerande tycker jag, varje individ har väl fullkomlig frihet att välja hur och var han eller hon föredrar att semestra?

Youtube-sökning är mycket intressant. På svenska sidor finns i stort sett bara ett seriöst och mycket typiskt svenskt säkerhetsinriktat klipp om husvagnar och brandfara. Resten är husvagnsförstörelse (sprägning och race) och Galenskaparnas sång, där familjen i videon har ett minspel som tyder på att husvagnssemester är ett öde värre än döden.
Så har vi filmen "vi hade i alla fall tur med vädret", en otroligt bitsk satir om allt som kan gå fel på husvagnssemester.

Jämför man med Danmark så har vi alla möjliga fascinerande resereportage. Engelsmännen har flera mycket informativa videos om körteknik, backning m.m. Spanjorerna har många klipp från sommarprogram på TV där de intervjuar campingboende och blir inbjudna i deras vagnar. I jämförelse får man intrycket att i Sverige är det nästan skamligt med husvagn. Nu när jag tänker på det så är enda gången jag sett en husvagn i svensk film, förutom den ovan nämnda, Sällskapsresan 2 med dom där två tokiga och halft efterblivna norrmänen spelade av Staffan och Begnt, som skulle imponera på tejererna med surströmming och vargtass i en husvagn i Alperna.Töntighet på professionell nivå alltså.

Det riktigt intressanta är att man aldrig någonsin märker av något av detta när det gäller husbilar! Tvärtemot, där finner man minsann intressanta resereportage av folk som rest långväga. Jag väntar med spänning på dagen då vi får se reportaget "med husbil från Nordkapp till Kapstaden". Är det så enkelt att husbilsägare respekterar man för de har så pass med pengar att de kan köpa ett så svindyrt fordon? Och att husvagn associeras med billigt resande för enkla, outbildade människor? (Kommentar jag läste: se till att tanten är sosse och arbetar på Konsum)

Eller har svenskarna i största allmänhet en deprimerande syn på saker och ting? Jag tänker på t.ex. Ingmar Bergmans filmer, svenska sociala dramadokumentärer om tredje världen, eller alla de romaner jag läst av svenska författare som allid är så dramatiska med människor som alltid har så mycket problem.

Jantelagen in action? Du ska inte tro att du är något bara för att du har husvagn?

Vad tror ni? Hur ser ni på saker och ting? Allt det här är ju totalt tvärt emot alla de intryck jag får när jag läser det här forumet, där alla verkligen anstränger sig till att vara öppna och vänliga och dela med sig av sin erfarenhet.

Ren avundsjuka?

Och var har förresten träningsoverall att göra med saker och ting? Semesterkostym som tyskarna som jämt ska ha kortbyxor på Kanarieöarna även om det är 7 grader varmt och spöregnar? Läste någon kommentar om detta och sen har jag sett att det dyker upp både i filmen Vi hade i alla fall tur, och i galenskaparnas video.

Skulle vara jätteintressant att höra era åsikter och synpunkter på det här. Verkar nästan som ett ämne för en doktorsavhandling...

Själv kommer jag snart vara en omåttlig stolt ägare till min första tattartermos!

Ha det bra och kör försiktigt.

Ha ha, intressanta reflektioner måste jag säga.

Tyvärr så måste jag nog säga så här. Det totala livet för Svensson om man ser till hela året har blivit lite för präglat med bilkörning.

ånga som har jobb idag tar bilen och det är bråttom för man vill vara ute så sent som möjligt i tid för att kunna sova så länge som möjligt för att kunna dricka öl så sent som möjligt, eller att helt enkelt få familjelivet att gå ihop.

Jag är av den typen att man kan bli sur över att man hamnar bakom en traktor, lastbil eller husvagn på den mest kurviga och backiga väg man kan hitta. Problemet är inte ekipaget i stort utan att eländet tror han äger hela vägen.

Jag är en sådan person som slickar vägpinnarna på vägen och frugan blir galen på det. Men hellre det än att köra in i mötande bil på grund av att han/hon ligger långt över mittlinjen på vägen.

Åsikten om husvagn eller husbil är nog mer att den ska vara ren och ha fina former.
Att vi svenskar har negativ inställning beror nog på att vi bryr oss för mycket om saker och ting.

Vi måste ha åsikter om allt och precis som överallt annars i hela världen så gnälls det ju inte på saker som funkar som de anser är bra. Man gnäller på just saker som det är fel på.

Ju mer jag skriver här så får jag rannsaka mig själv. Är en gnällig typ som tycker att vissa borde inte ens få ha körkort (mitt-i-vägen-förarna).

Sedan vill jag säga det att det där med träningsoverall, det SKA jag ha. Men det är inte för att det hör till husvagnar utan för att jag älskar ha kul. Så när nya vagnen hämtas så är det träningsoverall på alla närvarande och låten med Galenskaparna och Aftershave från serien Macken, Man ska ha husvagn. Den ska absolut spelas upp.

Sedan hoppas man på att det inte blir som i filmen "Vi hade i alla fall tur med vädret"
Fast med mig, ja då vet man aldrig vad som kan hända...

Mycket roligt att läsa en kommentar från en utifrån kommen betraktare, här då från dig Anton som inte varit i Sverige så mycket. Du träffar väldigt rätt just kring synen på oss husvagnsägare från diverse håll och även detta med att husbilen ofta har högre status än husvagnen. Börjar bli så gammal att jag inte bryr mig så mycket om vissa fördomar kring husvagnslivet, jag vet vad jag har och trivs med ett enkelt men väl fungerande husvagnsliv. Med fyrhjulsdrift på dragbilen och en liten lätt vagn kan man oftast ta sig till de mest underbara enskilda platser vare sig det är sommar eller vinter. Jämför man med att övernatta i tält på vintern på fjället, eller föralldel att tälta även sommartid så är den lilla Adrian med rinnande (kallt) vatten, kassett-toa, gasolkök, kylskåp, värme och riktiga sängplatser rena himmelriket...
Det enda som jag retar mig på vad gäller jämförelsen husvagn - husbil är den njugga inställning som finns ibland de gånger man behöver en sen ställplats för någon natt. Där har husbilen fått en alltför hög status. Det borde gå att låta även husvagnsekipagen stanna till lite lättsamt för en natt och ett kort besök i något samhälle utan att bli betraktad som lite suspekt. Har i övrigt inget emot husbilar, tvärtom, gläds åt att fler kan komma ut och se och uppleva allt som finns både in- och utrikes. Där är vi lika, vare sig vi har dragbil och husvagn eller husbil.

Mycket intressanta och relevanta synpunkter, både från Anton och andra. Betr fint-mindre fint, dyrt-billigt när det gäller val av campingfordon, så tycker jag att det inte är skillnaden mellan vagn-bil som är avgörande. En ny Kabe t.ex. ligger väl i nivå med en husbil med några år på nacken, och vi har sett under våra resor de mest fantastiska ekipage av båda slagen! Ingen prestige där!På campingar har vi stått invid allt från 20 år gamla vagnar till nya husbussar för ett antal miljoner, men vår erfarenhet är att när man är resande så finns ingen skillnad, alla är campare! Sen beror det kanske litet på hur känslig man är, men vi har aldrig känt oss mindre värda i vår 10 år gamla vagn än någon i en sprillans ny, det är bara fånigt att lägga energi på sånt.Tidigare hade vi husbil när vår livssituation lämpade sej för det, men nu när min man inte kan gå så passar det med personbil och husvagn, då kan man stå några dagar och köra runt med bilen och så dra vidare! Kanske passar oss säsongscamping bättre om några år, det vet man inte. Det finaste med camping, antingen man har husvagn eller husbil är väl att alla kan välja det som passar dom bäst just nu! Eller hur!!

Att skyla över sin egen självupplevda otillräcklighet genom att försöka nedvärdera andra är nog tyvärr lite ingrott i den svenska folksjälen.

Själv kör jag med bil och husvagn därför att den primära användningen är på tillfälliga campingar i samband med flerdagars orienteringstävlingar. Jämfört med bil och husvagn är husbilar hopplösa att komma fram med på tillfälliga campingar, på vattensjuka ängar och liknande. Dessutom händer det ofta att någon behöver åka iväg utan att allt och alla ska/vill följa med. När vagnen är bortkopplad är bilen ju lika smidig och självständig som vanligt.

Inte har jag något jätteekipage heller, men det är mest för att det helt enkelt inte får plats på den typen av campingar som jag står på. Den vagn av storlek 560 som jag har nu är en lagom avvägning av invändigt utrymme och utvändigt platsbehov. Däremot har jag fyrhjulsdriven bil, just på grund av dessa campingars beskaffenhet. Förr var det ett evinnerligt väntande på traktorer och hjullastare, men det slipper jag nu.

Däremot har jag inte varit på en vanlig campingplats sedan - eh - jag minns helt enkelt inte när det var. Inte har jag haft någon Explorer med heller. Öl däremot, fast det är inte ovanligt att det mesta av den är med hem igen.

Inte kan vi se att det är fel med husvagn. Men trenden är tydlig, som vi nu kan se är det fler husbilar än vagnar här på vår camping. Vi använder vår vagn minst 6 månader här i Spanien varje vinter, det är nu 14 vintern som vi bor här.
Vår Öggestorp är 19 år och fungerar toppen. Flera av de som har husbil är beroende av att komma till affärer som inte alltid finns på campingarna.
Åker gärna med oss som har bil.
Men, de flesta camparna med HB är inga högfärdsblåsor utan man träffas och har kul.
Vi började med husvagn 1964 och har nog bara bra erfarenheter av "campister".
Ha de bra i Svedala här har vi nu +20 grader och det blir nog det resten av vintern!!

Här i Pilar de La Horadada har vi haft det hyggligt, kom lite regn natten som var. Idag har vi haft molnigt men varmt. Nu ikväll har det börjar dugga, inga mängder bara ett lätt stril. Man blir knappt blöt när man är ute. Nästan ingen blåst.

Hade våran första husvagnssemester nu i sommar och måste erkänna att det är fantastiskt att glida omkring till nya platser, var längesedan jag var så avslappnad på semestern. Så om någon ser ner på mig för att jag har husvagn, vem bryr sig livet är för kort för att fundera på vad andra tycker.
Såg en annan rolig skylt som jag var lite sugen på: "Du har nu köplats 1"

Varför bry sig om vad andra tycker?
Så länge man själv tycker det är kul och trivs med att campa med husvagn så är det bara att köra på!
Vi började med husvagnslivet för att ha någonstans att bo i på helgerna när jag segelflög, sedan fortsatte vi när grabbarna tävlade i gokart.
Nu är det bara mysfaktorn och avkopplingen.
Vi har jämfört många gånger med husbil och ser flest fördelar med husvagn. Allt handlar om ens egna värderingar, det är inget som går att argumentera.