De allra flesta tar sig nog en funderare och tänker – stopp och belägg – sju katter i husbilen, det kommer aldrig att fungera! Men det gör det.
Inga katter inga resor. Så enkelt är det, i varje fall för Lena och Gert Nordström.
– Vi håller på med uppfödning och de är alla utställningskatter. Doppan är äldst, han är uppe i 17 år nu och varit med om mycket. Han är en mycket berest engelsman, avslöjar Lena samtidigt som hon tillsammans med maken Gert stolt visar hyllan i hemmets lugna vrå där alla pokaler finns samlade. Vinstrika är de nämligen allesammans.
Som campare har paret Nordström varit med länge, men som husbilsägare är de tämligen färska.
– Med husvagn kunde man ställa den på plats, koppla loss bilen och på så vis se närliggande sevärdheter enkelt. Med husbilen rör vi oss mer i kortare etapper, det känns lite bekvämare, vi har allt med oss och det är inte lika väderkänsligt som med husvagnen. Man behöver inte ens gå ut, säger Gert och menar samtidigt att såväl husvagn som husbil har sina för- respektive nackdelar.
När de bestämde sig för att bli med husbil gav de leverantören av den rullande boningen skrämselhicka per omgående.
– Vi gjorde direkt ett hål in till toalettutrymmet så att katterna kunde ha en egen ingång och det är kanske inte så vanligt att man gör det på en bil som kostar närmare en miljon kronor, säger Gert och lägger till ett brett leende.
Vidare klädde de skåpdörrarna så att de sju små liven kunde klättra, hoppa, vässa klorna och allmänt känna sig som hemma.
– Ingen av katterna har något emot att hänga med när vi ska ut och resa, men Loppan och Unni får man leta lite extra efter innan vi ska iväg. Oftast släpper vi in dem i vagnen en timme före avfärd. Dett första de gör då är att gå till ”lådan” – precis som vi människor gör. Sedan har vi en liten utbrytardrottning också, berättar Lena.
Det är Unni som inte sparar på krutet när det gäller att ge sig ut på egna äventyr. Men en gång globetrotter, alltid globetrotter.
Att andra campare höjer ett ögonbryn är förståeligt. För när de kliver ut ur husbilen och fäller upp burarna tror de allra flesta att det handlar om en kaninbur, alternativt en fågelbur. Jag ser framför mig samma scenario som när strykarkatten Thomas O´ Malley i den klassiska Walt Disneyfilmen Aristocats blir kär i överklasskatten Duchesse för att sedan snopet se när hennes tre barn Toulouse, Berlioz och Marie hoppar fram från buskaget. För precis som i filmen smiter Lena och Gerts katter elegant ut ur husbilen – en efter en efter en efter en¿
– Visst finns det en del nyfikeneht bland andra campare, men vi har nog aldrig varit med om någon som har grymtat. I stället har vi bara sett glada miner, säger Lena.
Hon berättar bland annat att de en gång fick hålla en kattlektion för ett dagis i Gränna.
– Barnen satt som små ljus och lyssnade och för en del av dem var det rena drömmen att bara få klappa katterna, minns Lena med stor glädje.
Att de små liven är minst sagt resvana har ni säkerligen redan förstått vid det här laget. Av årets 52 helger är nämligen Lena, Gert och katterna ute på vift lite drygt hälften av helgerna. Lägg sedan till sex veckors konstant campande under sommaren.
– Det där med vinterförvaring har aldrig varit vår grej, inte ens när vi hade husvagn, utbrister Lena och Gert tillsammans, närapå i kör.
Den senaste trippen, som kommer att slutföras under året, är att ta sig från A till Ö utmed Göta kanal.
– Vi började i höstas och då letade vi fram ställplatser, berättar Lena och räknar sedan upp diverse orter som ska besökas eller har besökt, däribland Söderköping, Norsholm och Bergs slussar.
Och det vore väl kattsingen om inte Lena, Gert och de sju katterna grejar att fullborda hela trippen. Allt annat vore väl en katastrof…
FAKTA:
Namn: Lena Nordström, 58, och Gert Nordström, 60.
Katterna: Doppan, Ninni, Winni, Unni, Rioja, Loppan och Happy.
Bor: I hus i Tullinge, strax utanför Stockholm.
Fordon: Hobby 750 Toscana Exklusive, årsmodell 2008.
Inledde campinglivet: 1980 med hyrd husvagn.
Sysselsättning under campandet: Koppla av, inte ha några som helst tvång.
Tillagas i husbilen: Ytterst sällan halvfabrikat. Vi är inte helt främmande för en trerättersmeny.
Bästa semesterminnet: Andorra 2000 och Tromsö 1988, sex veckor var vi ute.
Smultronstället: Mariefreds Camping, där är det trivsamt och sedan är de otroligt trevliga där.
Semestertips: Wien i Österrike är fint, där finns det mycket att se.
Galnaste campingplatsen: Garaget i Arlanda stad vid en kattutställning.
Katternas favorit: De njuter när vi är avslappnade, samtidigt som de har vanor precis som vi människor. Uteburen ska ut fort, det är viktigt för dem.
Åker aldrig tillbaka till: Uppsala Camping, men kanske kom vi till fel ställe vid fel tidpunkt så man ska aldrig säga aldrig. Perpignans Camping i Frankrike var inte heller någon höjdare, den var bara gigantisk.
Drömresan: Vi har två. Den ena är Nya Zeeland, fast då kan man inte ta med sig katterna eller sin egen bil. Sedan har vi Skottland som vi har som mål nästa år.
Tipset till H&Cs läsare: Ut och njut, det blir inte svårare än man gör det.
(Ur H&C nr 3/2010)