En udda fågel
Det började med en hörnsoffa, och det slutade med att Hans Gatu blev ägare till en udda, svensk husvagn. En modell som bara tillverkades i 14 exemplar.
Det är lugnt och fridfullt på Bivägen i Hässleholm. Ska vi söka efter någon form av aktivitet blir det på platsen där det står en 5:a på brevlådan. Hans Gatu är en man med många strängar på sin lyra. Han är med i dryga dussinet föreningar och har en handfull styrelseuppdrag. Och så har vi det där med hans udda, svenska husvagn.
– Jag ringde på en hörnsoffa som jag hade sett i en annons i lokaltidningen. Vi åkte dit och på gården stod det en Polarvagn. När vi åkte därifrån hade vi gått med i Polarklubben, berättar Hans Gatu.
Men för Hans och hans hustru blev det första klubbmötet med de blåvita husvagnarna inte riktigt som de hade tänkt sig.
– Vi som hade en 535:a från 1979 kände oss nästan lite utanför när den ena nya vagnen efter den andra rullade in till klubbträffen. Det blev lite inbördes beundran och vi var nästan ensamma om att ha en äldre vagn, förklarar Hans Gatu.
Men istället för att packa ihop och ge sig iväg klurade Hans Gatu på att utmana ödet.
– Jag tänkte att jag minsann skulle visa dem och gav mig ut på jakt efter en ännu äldre Polarvagn, en Diplomat från 1970. Jag letade och letade men istället sprang jag på den här, säger han och pekar bort mot sin Opio 600 LP.
Då var den i riktigt dåligt skick, på gränsen till fallfärdig. Golvet var genomruttet och den läckte som ett såll. Men något fick honom att ta den till sitt hjärta.
– Opio är skånsk och närproducerad, förklarar han och tillägger att fabriken låg i Osby, dryga tre mil från Hässleholm.
I fem år gav han sin Opio vård och omsorg. Golvet och fuktsaneringen blev den stora utmaningen.
– Jag rev faktiskt ut hela inredningen vilket gjorde vagnen skör, och den var nära att kollapsa innan jag fick dit reglar och förankringar. Inredningen är intakt från förr, likaså färgerna. Det enda som inte är original är elen som jag har dragit plus två element som jag har installerat, berättar Hans Gatu.
Hans nya skötebarn skulle visa sig bli extra intressant när han tog kontakt med det brittiska företaget Peak som levererade chassin till årsmodellen från 1968.
– De grävde bland gamla papper och fick fram att endast 14 chassin hade exporterats till Sverige. Titta på själva hantverket. Här kan man se att det ligger mycket jobb bakom varje vagn. Skulle de bygga något liknande idag med bland annat välvd dörr skulle det kosta hur mycket som helst, poängterar Hans Gatu.
Om något av de andra 13 exemplaren fortfarande rullar är oklart.
– De äldre från tiden 1965-1967 är de vanligaste, de kan man fortfarande springa på. Om det finns någon mer från 1968 vet jag faktiskt inte. Kul är det hur som helst när någon på träffarna med Campingveteranerna sticker in huvudet och utbrister ”oj, en sådan här hade vi när ungarna är små”.
På frågan om han skulle kunna tänka sig att sälja sin kära Opio någon dag, svarar han blixtsnabbt.
– Aldrig. Istället håller jag på med nästa projekt. Jag har köpt en Volvo Amazon från 1961-1962, den första med B18-motor. Den håller jag på och fixar till. Den ska vi ha som dragbil, då blir hela ekipaget tidsenligt, avslutar Hans Gatu.
Om ni stöter på familjen Gatu och deras Opio 600 LP på vägarna eller någon campingplats. Ta er en extra titt. Den tillverkades som sagt bara i 14 exemplar och det är nog ytterst tveksamt att någon mer rullar på de svenska vägarna.
Fakta
Namn: Hans Gatu
Ålder: 54 år
Bor: Hus i Hässleholm
Familj: Fru, tre barn och en hund
Fordon: Opio 600 LP – 68, som dragbil Opel Vectra – 05
Sysselsättning under camping: Avkoppling. Hustrun tycker om att vara på stranden och sola, själv stannar jag i skuggan och läser eller tar en promenad med hunden.
Vad tillagas i husvagnen: Oftast enkel husmanskost.
Bästa semesterminnet: Höjdpunkterna är träffarna med Campingveteranerna i Landskrona och när vi har varit vid Borrbystrands Camping.
Smultronställen: Hos svärmor i Sundborn, Dalarna.
Rekommenderad sevärdhet: Garnisonmuseet i Hässleholm där jag själv är aktiv.
Åker aldrig tillbaka till: Solsemester är inget för mig.
Drömresan: Jag har aldrig varit i England, det vore intressant.
Tips till Husvagn & Campings läsare: Bevara det gamla och spara för eftervärlden. Det gäller kanske inte allt, men cket var bättre förr.
FAKTA Opio
1964 Tillverkningen påbörjas i Latorpsbruk utanför Örebro. Modellen som tillverkades fick namnet Stjärnvagnen och var nästan en identisk kopia av SMV 10. Samma år tog AB Osby Pumpindustri (Opio) över tillverkningen.
1965 Dörren flyttades till höger sida för att passa den kommande högertrafiken. Den äggformade modellen hette Opio 600. Den var cirka 390 centimeter lång och utrustad med niotumshjul.
1966 Modellen Opio 500 L producerades. Den var 310 centimeter lång och hade plana sidor, billigare och enklare att tillverka än välvda väggar som 600-modellen hade.
1967 Nu tillkom modellerna 400 L och 700 LA/LB där de sistnämnda hade olika planlösningar. 400-modellen var bara 280 centimeter lång.
1968 Opio 500 försvann ur modellprogrammet. 400:an blev något längre. Chassin med niotumshjul ersattes av Peak-chassin med trettontumshjul. 600 LP fick nytt pentry och 650 L tillkom med sina plana sidor.
1969 Det här året tillverkades bara 600 LP och 650 LA/LC.
1970 AB Osby Pumpindustri försattes i konkurs. Husvagnstillverkningen övertogs av Ronneby Husvagnar AB (ROHAB) och marknadsfördes som Rohab-Opio.
1971/1972 Främre väggen lutades framåt och vagnen fick ett säreget utseende. Modellerna 671 R och 771 LT tillkom medan 600:an gick i graven.
1973 660, 670 och 771:an försvann. 671 fick benämningarna LP och LC medan 771:an ersattes av 773 och 773 LT.
1974 ROHAB försattes i konkurs. Österlens Husvagnar AB i Löderup övertog verksamheten men det bar sig inte och året efter försvann Rohab-Opio på marknaden.
Källa: www.opio.nu