Finsk husvagnsindustri fascinerar, åtminstone en entusiast. Hur kan fabrikat som Matkaaja, Kafi och nu senast Solifer avvecklas när kvalitetsryktet om dessa varumärken varit så positivt? Det kanske går att få svar på genom att sammanfatta historien om dessa fabrikat.
Solifer
Det mest kända namnet på husvagnar från Finland är Solifer.
Företaget grundades av 1960-talet av en stor industrikoncern och skapade sig ett namn på flera marknader genom omfattande export. I slutet av 70-talet när Solifer presenterade sin Artic-serie påbörjades en trend som skulle få fler producenter att haka på, nämligen strömlinjeformade karosser. Solifer mätte upp ett luftmotstånd på karossen som få tillverkare kunde konkurrera med.
Solifer gjorde också mycket lätta husvagnar bland annat genom att använda så lite karossmaterial som möjligt. Boggievagnen Artic 552 som byggdes 1983 till 1987 hade en totalvikt på endast 1 270 kilo medan motsvarande Polarmodell hade totalvikten 1 330 kilo.
Kafi
Svenska Kabe påbörjade export i slutet av 60-talet och Finland var ett av de första länderna på agendan. Export till Finland problematiserades av höga importkostnader och lösningen blev att starta egen tillverkning under namnet Kafi (Kabe Finland).
Vagnarna påminde om Kabes men den röda färgen var utbytt mot grönt. Några år infördes Kafi-märket i Lohja-koncernen och i mitten av 80-talet presenterades Future-serien med en för tiden futuristisk design. Produktionen lades ned i början av 90-talet.
Caravan Design
En finsk husvagn som många, även entusiaster, eventuellt inte känner till är Caravan Design, förkortat CD. Med bas i Övermark byggde denna fabrik vagnar i en liten omfattning.
Endast omkring tjugofem stycken lämnade fabriken årligen från mitten av 80-talet och några år framåt. Husvagnarna kunde anpassas efter kundernas önskemål och man hade bland annat möjlighet att själv välja planlösning och färgsättning på exteriören.
1990 lanserades märket i Sverige genom Leif Jansson Husvagnar AB i Norsborg. En husvagn såldes till en kund i Stockholm, med den slutliga prislappen 360 000 kronor. Husvagn & Camping gjorde ett reportage om vagnen samma år. Modellen hette CD 700 och mätte alltså sju meter i karossen. En större modell med namnet CD 780 ska också ha lämnat fabriken i Övermark.
Matkaaja
Solifer är inte den enda finska husvagnen som etablerade sig på 60-talet.
1967 byggde säljaren Reijo Jokiranta en egen vagn som fungerande som rullande kontor. Den köptes omedelbart av hans granne, och även nästa vagn som byggdes såldes omgående.
På 70-talet påbörjades export till Sverige. En Matkaaja 410 kostade omkring 10 000 svenska kronor år 1972 men här gick husvagnen under märkesnamnet Resenär (Matkaaja på svenska).
Vad som var häpnadsväckande med Matkaaja var att man fram till 1975 byggde vagnarna i ett stort tält och att det på 80-talet inreddes en personalbastu i den ”riktiga” fabrikslokalen.
Astro
1985 började två avhoppare från Matkaaja-fabriken med egen tillverkning under märkesnamnet Astro. Under perioden 1985 till 1990 hade de en årsproduktion på omkring femtio vagnar och nio husvagnshandlare hade Astro i utbudet. Modellpaletten sträckte sig från Astro 4600 till bjässen Astro 8200 med en total längd på över nio meter.
Inget av dessa husvagnsfabrikat existerar i sin ursprungliga form. Varumärket Solifer lever vidare i vagnar byggda i Tyskland för den norska marknaden. Resterande är sedan länge helt borta från husvagnsbranschen. Hur kunde detta gå till? Förmodligen en kombination av ökad konkurrens och en lågkonjunk- tur under 90-talet som satte stopp för fortsatt tillverkning för många. Liknande utveckling skedde i Sverige under samma tid.