Det svåra med att hålla värmen vintertid visar sig inte vara uppvärmningen, utan bristen på isolering och kallras. Plåtisarna är förhållandevis små och har vanligtvis värmaren centralt placerad i bilen med små värmeförluster oavsett om du väljer gasoluppvärmning eller dieselvärmare.
Båda är lika effektiva, men den som planerar att resa utanför Sverige bör med fördel kika närmare på en dieselvärmare eftersom man då slipper krånglet med att fylla svenska gasoltuber på kontinenten.
Enklast är att köpa en van med dieselvärmare där värmaren hämtar bränslet från huvudtanken vilket tycks bli alltmer populärt i nybilssegmentet. Så länge det finns diesel finns det med andra ord värme, åtminstone om det är kraft i batteriet. Bränsleförbrukningen skiljer sig minimalt.
Trumas värmepanna Combi 6E förbrukar 160–460 gram gasol i timmen (2 000–6 000 watt) medan dieselvärmaren från samma tillverkare, Truma Combi D6 E, använder 220–630 ml diesel i timmen (2 000–6 000 watt) med en genomsnittlig förbrukning av drygt en deciliter i timmen (110 ml) vid 1 000 watts effektuttag. Dieselvärmaren drar däremot något mer ström, 1,8–4 A medan Combipannan har en genomsnittlig förbrukning på 1,4 A (tillfälligt max 6,5 A). Något som sällan orsakar några problem.
Största utmaningen med att campa vintertid är alltså inte att värma upp bodelen utan förmågan att stänga kylan och kondensen ute och tilläggsisolera där det behövs.
I princip alla tillverkare monterar skåp, soffor och sängar inne i bilen med en luftspalt bakom vilket minimerar risken för kondens, åtminstone i jämförelse med sådana som bygger egna vans. Dessutom är kallraset stort i förarhytten, vid bakdörrarna, sidodörren och golvet.
Enklaste lösningen är att skära till en heltäckningsmatta och lägga på golvet, gärna med ullinblandning och använda ett par sköna tofflor med raggsockor. Utöver det finns det en rad tillverkare som säljer vintertäcken, både för invändigt och utvändigt bruk.
Det vanligaste är att använda ett vindrutetäcke som spänns fast över bilen utvändigt, antingen över vindrutan eller över både vindruta och framdörrar.
Dessutom finns isoleringsmattor för sidorutor, bakrutor och pop-ups. Själv använder jag en isolergardin från Kama Fritid både till sidodörren, bakdörrarna och vindrutan.
När vi är fyra i bilen måste vi använda alla sätena vilket innebär att vi inte kan hänga på ett thermodraperi mellan bodelen och förarhytten, något som annars minskar kallraset markant. Ett tips är att hänga upp en ullfilt under natten.
För att minska risken att plåtisen automatiskt tömmer färskvattentanken måste man konstant ha tillräckligt varmt inne i bilen. FrostControl tömmer tanken automatiskt när temperaturen sjunker under 3 °C. Det går därefter inte att fylla på vattentanken förrän värmen stiger över 7 °C.
I vår husbil sitter frostvakten och Trumavärmaren under soffan i bodelen vilket garanterar att det är tillräckligt varmt vid sensorn när värmaren är i drift.
Nästan alla plåtisar som säljs på den nordiska marknaden har en uppvärmd gråvattentank, men sällan en uppvärmd dränering. Det innebär att gråvattnet i bästa fall inte fryser i tanken, men att det sällan går att tappa ut vattnet då slangen fryser.
Ett bra tips kan vara att ständigt låta kranen vara öppen och låta gråvattnet rinna ut i en behållare under. Även vattenledningssystemet är en svag länk då slangarna är oisolerade, sitter löjligt nära ytterväggarna (hur tänkte konstruktörerna här?) och saknar uppvärmning. Med en vattentank under sängarna är det inte ovanligt att det blir mycket kallt i garagedelen då få plåtisar har värmeblås i den.
Då kan det vara smartare att inte använda vattensystemet alls och istället ta in vatten i bilen i dunkar. Åtminstone när det blir riktigt kyligt och kallgraderna kryper ner till tvåsiffrigt. Men campa det bör vi – året om!
