Nog är det trist att behöva köpa nya däck till bilen. Det är lite som att gå till tandläkaren när du inte ens har ont. Du investerar en betydande summa pengar och märker nästan ingen skillnad förrän förutsättningarna förändras och den torra vägbanan blir till is eller det börjar snöa. Först då upptäcker du den markanta skillnaden mellan ett bra och ett dåligt vinterdäck.
Det är ganska vanligt att gummiverkstäderna möts av kunder som letar billiga däck och därför väljer bort kraftiga C-däck till förmån för prispressade däck till suvar och 4×4.
– Jag får ofta höra att det är dyrt att köpa nya vinterdäck till husbilen, men jag tycker i princip tvärtom. Många husbilar kostar både en och två miljoner kronor och dessutom är skatten hög och det kostar en del att åka. Hur kan de då tycka att 20 000–30 000 kronor för en komplett uppsättning däck på fälg är dyrt när de håller i flera år beroende på slitage och hantering? säger HP Adlung, och fortsätter:
– Jag drar mig inte för att säga vad jag tycker. Däck kan rädda liv och det är fullständigt obegripligt att vissa snålar in på bra grejer och väljer prispressade däck från Asien. Tänk på att du åker omkring med flera ton på sliriga vägar och allt som håller bilen på plats är fyra däck vars anläggningsyta mot vägen inte är större än fyra handflator.
Den som kör husbil bör naturligtvis känna till vilka regler som krävs gällande däck när det handlar om tyngre fordon. På sajten transportstyrelsen.se kan du läsa om skillnaderna mellan lättare husbilar med en totalvikt på upp till 3 500 kg och tyngre husbilar med en totalvikt över 3 500 kg.
Precis som när det gäller personbilar finns det krav på vinterdäck mellan den 1 december och den 31 mars om det råder vinterväglag. Det spelar ingen roll om du kör på dubb- eller friktionsdäck utan det viktiga är att däcken är gjorda för att användas vintertid och således är märkta med rätt symboler.
För lättare husbilar är kravet att du kör på klassiska dubbdäck eller friktionsdäck där de sistnämnda är märkta med symbolen 3PMSF (snöflinga eller alptopp) som indikation på att det är godkända vinterdäck. När det handlar om tyngre fordon är kraven desamma, men där tillåter också Transportstyrelsen däck som är märkta med POR (Professional Offroad).
Du har säkert hört talas om åretruntdäck, det vill säga däck som är märkta med M+S, M.S, M&S, MS eller ”Mud and Snow” (måste samtidigt vara framtagna för vinterkörning), men denna typ av däck håller på att fasas ut och är bara tillåtna fram till den 30 november 2024. Samma däck får också användas på släpvagnar (max 3 500 kg) till den 30 november 2028.
Därefter är enbart friktionsdäck märkta med en alptopp/snöflinga eller dubbdäck tillåtna. Tänk på att du måste ha dubbdäck på husvagnen om du har det på dragfordonet. Liksom på bil är kravet att däcken ska ha ett mönsterdjup på minst 3 mm. Vad gäller tyngre fordon (över 3 500 kg) måste alla vinterdäck ha ett mönsterdjup på minst 5 mm när det råder vinterväglag.
För tyngre släpfordon räcker 1,6 mm. Även om det finns undantag från kravet på vinterdäck, exempelvis får du bogsera ett fordon till verkstad, är det inte du som avgör om det råder vinterväglag eller inte. Istället avgör polisen på plats detta. Den generella beskrivningen av vinterväglag är att det finns snö, is, snömodd eller frost på någon del av vägen.
Ska du köpa vanliga personbilsdäck, C-däck eller CP? Vad är skillnaden? Det är lätt att bli förvirrad om du börjar googla efter nya husbilsdäck.
Bästa tipset är att besöka en däckverkstad, gärna ett företag som säljer däck från flera olika tillverkare för att få hjälp med att tolka olika egenskaper. Klassiska personbilsdäck är naturligtvis inte avsedda för husbilar, i första hand eftersom campingfordon väger betydligt mer.
Dessutom är tyngdpunkten högre med en ojämn fördelning av statisk last, exempelvis vattentankar vars innehåll rör sig under färd och därmed kan förändra köregen-skaperna. Både C (står för Commercial då de används i andra syften än som privatfordon) och CP (står för Camping Pneu) är kraftigare däck avsedda för tyngre fordon.
Titta i husbilens registreringsbevis för att se vilket typ av däck som ditt fordon är registrerat för. En nitisk polisman kan nämligen anmärka på om du kör omkring med C-däck om bilen är typgodkänd för CP. Medan transportfordon är relativt lätta i grunden, men har en hög lastvikt (samma totalvikt som en husbil) har hus-bilarna vanligtvis en hög tjänstevikt med en relativt liten lastvikt.
Med andra ord är det inte helt otänkbart att C-däck som är avsedda för transportbilar helt enkelt inte pallar den kontinuerliga belastningen av en husbil eller en kraftig undanmanöver om du tvingas väja för exempelvis en älg.
Tyvärr finns inte CP-däck för vinterbruk och som husbilsägare är du helt enkelt tvungen att köra på C-däck oavsett vad som står i registreringsbeviset.
Ett bra sätt att spara pengar, däck och drivmedel är att ha rätt lufttryck i däcken, gärna mellan 4–5 kg eftersom rätt ringtryck vanligtvis sänker bränsleförbrukningen. Hör gärna med din däckverkstad (om det inte står på däcksidan) för att se vilket ringtryck som dina däck mår bäst av.
Det räcker nämligen inte att bara att titta i instruktionsboken då leverantören som byggt bodelen ofta hänvisar till fordonstillverkaren som ger en generell hänvisning utan att ta hänsyn till om bilen ska användas som transportbil med låg tjänstevikt eller byggs om till husbil med en hög kontinuerlig tjänstevikt. Ta för vana att kontrollera däcktrycket ofta så sparar du både bränsle och däckslitage.
Hur är ett däck uppbyggt? För att förstå detta kan det vara smart att titta på dess konstruktion. Längst ut finns däckets slitbana, det är den delen av däcket som ligger an mot vägbanan och består av natur- och syntetgummi med olika tillsatser som styr däckets egenskaper.
Mönstret är bland annat utformat på ett sätt som gör att det ska tränga undan vatten effektivt och skapa riktningsstabilitet och styrförmåga. Tunna tvärgående mönster syftar till att öka greppet.
Längs kanterna finns något som kallas för skuldran vilket förstärker övergången mellan däckets sida och slitbanans ytterkant. Under slitbanan finns sedan flera lager med kord, det vill säga förstärkningar som bygger upp däckets funktionalitet. Dessa kan bestå av nylon och stål. Korden gör exempelvis att däcket blir vridstyvt, minskar rullmotståndet och skyddar stommen mot skador.
Under korden finns däckets stomme, ett skelett som är ett lufttätt skikt som fungerar som innerslang. På kanterna finns i sin tur en sidostomme som stabiliserar vid kurvtagning och sidobelastning, och längst ner mot fälgen en kanttråd i metall – kallas för klinch – som säkerställer att däcket sitter stabilt mot fälgen.
I valet mellan dubb- och friktionsdäck är det viktigt att analysera hur du kommer att köra. Det är också viktigt att ha i beaktande hur van du är vid att köra i vinterväglag.
– Med dubbdäck kan du vara relativt trygg oavsett underlag, även på de mest isiga vägbanorna. Med det sagt bör den ovana bilföraren, som ofta kör på mindre vägar där det inte saltas eller sandas, välja dubbade vinterdäck, säger Emil Sundholm på Nokian Däck och fortsätter:
– Den som däremot uppfattar sig själv som en van bilförare som oftast kör på plogade vägar där det saltas eller sandas kan med gott samvete välja friktionsdäck. Fördelen med dubbfria vinterdäck är att ljudvolymen sjunker och att greppet på snö kan vara bättre än med dubbdäck. Dessutom är det enkelt att åka nedåt kontinenten där dubbdäck inte är tillåtna. Men som vanligt gäller det att vara på sin vakt på de allra isigaste vägarna, tillägger Emil Sundholm.
En uppfattning som HP Adlung delar.
– Det är helt annorlunda att åka en tyngre husbil i jämförelse med en personbil. Jag rekommenderar alltid dubbdäck till den som åker norrut eller som vill campa vintertid, inte minst av framkomlighetsskäl.
Ett klassiskt exempel på att dubbdäck ger ett bättre grepp är när du kommer fram till en övernattningsplats där det ligger snö. De varma däcken smälter snabbt snön som förvandlas till vatten som sedermera blir till is när det återigen blir kallt på marken. När du så småningom ska åka vidare kan det vara svårt eller till och med omöjligt att få grepp på det isiga underlaget om du saknar dubbdäck. En smart lösning kan vara att alltid ha med grus i ett par PET-flaskor för att få grepp på den värsta isen.
Tänk på att gruset måste vara helt torrt när du fyller flaskan för att undvika att det fryser till en klump som sedan är omöjlig att få ut. För den som däremot lämnar Sverige under vinterhalvåret och rullar neråt kontinenten kan åretruntklassade CP-däck vara ett bra alternativ. Exempelvis CrossClimate Camping från Michelin.
– CrossClimate Camping är ett CP-däck som är märkt med 3PMSF (snöflinga/alptopp) vilket krävs i flera europeiska länder, exempelvis Tyskland under vinterhalvåret, säger Klas Lindén, produktexpert för däck till personbilar/lätta lastbilar hos däcktillverkaren Michelin.
Han tycker också att åretruntdäck funkar alldeles utmärkt i södra Sverige för de som vill plocka av dubbdäcken tidigt på säsongen då det fortfarande finns risk för bakslag.
Summa summarum: Dubbdäck är att föredra om du åker med en lite tyngre husbil på okända vägar där det kan finnas både is och snö. För lättare fordon, plåtisar och campervans fungerar dubbfritt alldeles utmärkt.
Särskilt för dig som mestadels använder fordonet i södra Sverige och som kanske rent av funderar på en tur till kontinenten. Tänk på att du sitter i ett högre fordon med en helt annan tyngdpunkt och att husbilen kan bete sig annorlunda på både is och snö.
Under våren 2023 gjorde Husvagn & Camping en reportageresa norröver ända till Hemavan i Västerbotten på splitternya friktionsdäck från Nokian (Hakkapeliitta CR4). Från plusgrader i Blekinge till minus 35 i Västerbotten.
Trots flera hundra mil i bil, både på asfalt och grusvägar, över isiga ställplatser och snöfyllda parkeringsplatser (25 centimeter djup lössnö) var greppet imponerande. Inte en endaste sladd, inte minsta antydan till greppförlust och minimalt slitage.
Vi skulle naturligtvis vilja göra exakt samma intensiva test av alla vinterdäck på den svenska marknaden, men uppgiften är helt enkelt för stor. Det viktiga är att du väljer däck som du tror på och kör med förnuftet i behåll. Inget däck i världen är nämligen mer effektivt mot olyckor än låg hastighet och en planerad körning som tar hänsyn till väderlek, vägbaneförhållanden och erfarenhet. Kör försiktigt!
Fina fakta om vinterdäck
√ Du som är nyfiken på att läsa mer om vilka krav som gäller för vinterdäck kan surfa in på www.transportstyrelsen.se/vinterdack
√ Vad är CP-däck?
–CP-däcken har en högre sidostabilitet och klarar ett högre ringtryck vilket är gynnsamt när axeltrycket är högt. Tack vare ett högre ringtryck har camperdäcken mer generösa marginaler och klarar både värme och överlast betydligt bättre än ett C-däck, säger HP Adlung.
√ Det finns inga vinterklassade CP-däck, men exempelvis kan Michelins CrossClimate Camping ändå vara ett bra val för dig som åker neråt kontinenten under vinterhalvåret där man passerar länder som kräver däck som är märkta med 3PMSF (snöflinga/alptopp). Däcken har sämre väggrepp än ett C-klassat friktionsdäck, men har samtidigt CP-däckens fördelar.
Vintercamping – hur funkar det?