Beskedet kom som en kalldusch för campinggästerna på Sommens Camping i Småland i slutet av juni 2025. Istället för att förbereda sig inför ännu en härlig sommar vid sjön, blev de tvungna att se sig om efter en annan plats att stå på. Campingen skulle läggas ner.
Att campingen låg på förorenad mark var visserligen känt sedan länge. Fram till 1970 fanns ett sågverk på platsen och där impregnerades trä. Därför är marken full med dioxiner. Men nu hade det blivit värre, sade fastighetsägaren Tranåsbostäder. De kunde inte längre garantera campinggästernas hälsa. Alltså skulle campingen stänga till årsskiftet.

Sorgen bland campinggästerna handlade inte bara om att de skulle förlora en älskad plats och en härlig gemenskap, utan också om pengar. Många hade satsat stort på sina campingtomter, med villatält, trädäck och planteringar.
För dem skulle en nedläggning innebära stora ekonomiska förluster.
– Det blir bara att riva allt i höst, sade Sudden Sandberg som lagt ut minst 150 000 kronor på trädäck och villavagn.
Samtidigt gick en annan av camping-gästerna och funderade på om det verkligen var nödvändigt att stänga campingen. Det hade egentligen inte framkommit något nytt. Inga nya prover hade tagits, inga nya slutsatser hade dragits av experterna på Arbets- och miljömedicin i Linköping.
– Jag tänkt ”det var ju fan”, ursäkta uttrycket. Vi var inne på andra året på campingen bara. Det var väl tusan om det inte går att göra något. Vi måste ta reda på varför den ska stänga, varför beslutet är taget och varför nu, så plötsligt, säger Peter Göransson.
Om det varit okej att campa på marken sedan 1990-talet, varför skulle det inte vara det nu?
– Dioxiner är ingen gas och den rör sig inte uppåt, den stannar i marken om man inte gräver upp den eller på annat sätt orsakar att den kommer fram.

Med hjälp av arrendatorn Åge Vibstad satte Peter Göransson ihop en aktionsgrupp. Det visade sig finnas massor med kunnigt folk på campingen, personer som arbetat med markhantering och kunde alla formalia. Redan veckan efter beskedet inledde de samtal med Tranåsbostäder och bygg- och miljöförvaltningen i Tranås.
– Jag upplevde att vi fick väldigt bra gehör och sa att vi ville inleda en samverkan med båda parter. Jag tror det har varit ett vinnande koncept istället för att vi skulle ha agerat mot dem, säger han.
När till slut ett nytt förslag kom från bygg- och miljöförvaltningen i början av hösten fick Peter och gruppen chans att tycka till.
Enligt förslaget skulle 24 campingtomter bort där marken var som mest förorenad. Det skulle innebära att många fick flytta och göra det svårare att få lönsamhet för arrendatorn.
Campinggästerna erbjöd sig att själva jobba för att göra campingplatsen säkrare. Det farliga är att gräva och röra upp jorden. Förutom grävförbud och regler för hur man sätter upp och river trall, föreslog campinggästerna att de skulle gå regelbundna ronder för att se att reglerna efterlevs – plus hjälpa till att informera nya gäster.
Och så blev det. I december kom beskedet att campingen får vara kvar på samma yta som förut. Men med de lite hårdare reglerna. Campinggästerna hade vunnit.
– Vi kan göra mycket om vi bara vill, säger Peter Göransson.
Glädjen var stor på campingen.
– Vi kan andas ut. Bättre än så här kan det inte bli, det här är ett mysfaktorställe. Vi hade fått plats på en annan camping, men när den här blir kvar är den det enda alternativet, säger Sudden Sandberg som kan ha kvar sin fina plats med trädäck.
Även arrendatorn Åge Vibstad och hans fru Anette var lättade. I januari skrev han på ett nytt arrendeavtal och bokningssidan, som varit stängd sedan nedläggningsbeskedet, kunde öppnas igen.
– Det är viktigt att det kommer fram att vi inte behöver lägga ner. Vi har redan fått bokningar på mejl som jag måste lägga in i systemet, säger Anette Vibstad.
Vilka rättigheter har man egentligen om en camping läggs ner?
Att campingplatser står på giftig mark är kanske inte så vanligt. Men de kan tvingas stänga av flera orsaker. Till exempel på grund av bristande lönsamhet, konkurs eller myndigheters beslut.
Maria Johansson, konsumentvägledare på Konsument Höglandet, tror inte campinggäster som drabbas av en nedläggning har så stor chans att få tillbaka pengar, för utlägg eller hyra.
– Det handlar mycket om vad det står i avtalet. Och då brukar företag vara ganska duktiga på att skriva in klausuler som täcker det mesta, säger hon.

Den enskilde campinggästen ansvarar själv för hur mycket pengar som läggs ut på campingtomten. Eftersom gästen bara hyr in sig, finns inga garantier för att få tillbaka dem. Maria Johansson föreslår att den som drabbas av något liknande kollar sin hemförsäkring.
– Det är nästan som en sommarstuga man har på sin camping, så kanske kan det finnas något tillägg för oväntade händelser. Det är oväntat om man plötsligt måste riva något.
Bäst av allt är att se om det går att få ett skydd inskrivet i försäkringen redan från början.
Ett annat råd är att kolla upp campingplatsen noga innan man betalar för en säsongsplats och börjar fixa på campingtomten. Är det ett företag man kan lita på?
– Det är generellt bra att kolla om företag funnits ett tag. Se hur det står till med deras finanser på Alla bolag. Titta på recensioner på nätet. Kolla om det finns bra kontaktuppgifter, är de är lätta att få tag på, avslutar Maria Johansson.












