Hon är en pigg och rask pensionerad fricampare med stor passion för fjällvärlden. Låter det lite galet? Inte om du frågar Ulla Larsson i Avesta.
Vi träffas över en lunch på den klassiska mötesplatsen Dalahästen i Avesta, och hon visar stor glädje över att få diskutera husvagn och camping med Husvagn & Camping under ett par timmar.
– Jag älskar det här livet, säger hon och syftar på att fricampa med husvagnen i fjällvärlden.
Det var vid tio års ålder som hon kom i kontakt med camping första gången. Det var då hon fick syn på ”ägget”. Det skulle dock dröja till slutet av 1960-talet innan jungfruturen blev av.
– Den gick till Sälen med en Polar Diplomat. Vi ville träna dels på att campa och dels på att vara ute i fjällvärlden och vandra, säger Ulla som minns denna färd som om den vore i går.
När hon och hennes man Kent väl hade provat på var de fast.
– Han var en typisk vildmarksmänniska. Han var lugnet själv och stod för förståndet medan jag bara ville rusa i väg. Jag vet inte hur många gånger jag blev ilsken. Då sa alltid Kent, nu tar vi lite kaffe, sedan var allt bra igen, säger Ulla.
Med sig i bagaget hade de då tre barn att kånka på och det krävdes både tålamod och viss uppfinningsrikedom för att hålla småttingarnas humör på topp bland glaciärerna.
– Ibland fick vi hitta på saker så att de inte fick långtråkigt. Vi kunde exempelvis tävla om vem som kunde gå längst med en sten på ena skon eller vem som kunde hoppa längst på ett ben.
Sedan många år tillbaka är Ulla änka, och barnen är utflugna. Det har inte hindrat den 71-åriga krutgumman från att på egen hand fricampa som fjällvandrare.
– Jag älskar den storslagna naturen och den underbara tystnaden.
När hon berättar om diverse äventyr återkommer hon ständigt till Sarek och Fulufjället, två platser som får hennes hjärta att slå frivolter.
– Jag älskar dessa platser. Jag är väl ingen bergsget längre, men så länge jag orkar gå kommer jag att göra det. När jag inte orkar gå längre kommer jag att uppfinna en rullator som kan klättra i berg säger hon, hälften på skämt och hälften på allvar.
För det där med att stå uppställd på en campingplats är ingenting som tilltalar henne.
– Jag är lite av en ensamvarg. Jag är inte intresserad av att åka på några träffar med andra campare, jag vill stå själv, och så tycker jag om att ha det lite spartanskt. Samtidigt är jag en modern kärring också, jag har ju gps, tillägger hon kvickt.
Fast just nu trivs hon inget vidare. Hon längtar efter husvagnen och vill inget hellre än att vintern ska ge svängrum åt våren. För närvarande står hennes lilla prickiga pärla, en Polar 400 Basic, i ett varmgarage i Horndal.
– Jag pratade nyligen med hyresvärden. Han hälsade att min husvagn mår bra, säger hon och på något vis lyckas Ulla förmedla en känsla av att husvagnen är en kär familjemedlem precis som hundarna Tex Mex och Floyd.
Men tro inte att hon kopplar bort tankarna på camping och fjällvärlden bara för att det är is och snö på marken. Å nej, nu är det i stället webben som gäller.
– Jag är ju pensionär och har all tid i världen. Antingen är jag inne på diverse forum eller så surfar jag runt och söker efter information. Så fort det står ordet fjäll på webben blir jag intresserad. Då googlar jag för att lära mig mera samtidigt som jag tänker – dit ska jag!
När vi till sist skakar tass och tar farväl av varandra tycker jag mig ha fått en klar bild av henne. Visst är hon lite galen – fast på ett underbart vis.
(Ur H&C nr 3/2011)
Men tro inte att hon kopplar bort tankarna på camping och fjällvärlden bara för att det är is och snö på marken. Å nej, nu är det i stället webben som gäller.
– Jag är ju pensionär och har all tid i världen. Antingen är jag inne på diverse forum eller så surfar jag runt och söker efter information. Så fort det står ordet fjäll på webben blir jag intresserad. Då googlar jag för att lära mig mera samtidigt som jag tänker – dit ska jag!
När vi till sist skakar tass och tar farväl av varandra tycker jag mig ha fått en klar bild av henne. Visst är hon lite galen – fast på ett underbart vis.
(Ur H&C nr 3/2011)
FAKTA
Namn: Ulla Larsson
Ålder: 71 år
Bor: Hus i Avesta
Familj: Två barn som bor i Norge, och två hundar
Fordon: Polar 400 Basic, en prickig sak, som dragbil har jag Volvo V70 Cross Country
Sysselsättning under camping:
Vandring, jag är fricampare och avskyr trängsel.
Vad tillagas i husvagnen: Det är en salig blandning, det blir vad jag känner för. Oftast blir det husmanskost och inte så mycket grillande.
Bästa semesterminnet: Mina vandringar i Sarek, men jag kan inte plocka ut en av dem.
Smultronställen:
Fulufjället mellan Sälen och Särna är en fantastiskt vacker plats.
Rekommenderade sevärdheter: Sveriges högsta vattenfall, Njupeskär, och världens äldsta träd, en 9 550 år gammal gran. Båda dessa finns att se vid Fulufjället.
Åker aldrig tillbaka till: Ställdalens bruk i Kopparberg.
Drömresan: Jag vill åka till Svalbard och Alaska. Vid ett tillfälle bokade jag en resa till Svalbard, men fick tyvärr ställa in den på grund av sjukdom.
Tips till Husvagn & Campings läsare: Lär känna Fulufjället, högsta toppen är på 1 040 meter och där är så fantastiskt vackert.