När VW Typ 2 kom 1950 baserades den till stor del på Bubblan, och det var en av hemligheterna bakom framgången. Att den sedan var mångsidig gjorde att den älskades av småföretagare och Folka-
bussen blev ett naturligt inslag i trafikbilden.
Var det inte ett kylskåp eller en tv-apparat som skulle transporteras, var det varor som kördes ut från Konsum eller också var det knattar som skulle till och från skolan.
Ett exempel på hur mångsidig bussen var är att det redan under tidigt 1950-tal började säjas campingkit till den genom exempelvis Westfalia. Senare var det en populär modell för hemmasnickare som byggde om den till enkla campingbussar eller husbilar.
Idag har åtminstone de gamla svansmotormodellerna uppnått kultstatus och blivit älskade entusiastbilar. En typisk representant för biltypen är Per-Inge Mattssons gröna 76:a.
– De första åren var detta en skolbuss. Därefter byggdes den om till campingbuss och kördes Europa runt.
Numera är det en praktisk entusiastbil som används förhållandevis mycket, och som sprider glädje kring sig.
– Alla blir glada när det kommer en Folkabuss, säger Per-Inge och bjuder på en åktur.
Det krävs bara en kort runda för att få det påståendet bekräftat.
Folk som hör det karaktäristiska smattret från den luftkylda motorn vänder sig om och ler, en del till och med vinkar glatt. Folkabussen är så charmig att man glömmer bort att den saknar moderna bekvämligheter och man bara njuter av färden.
Visst hade modellen nackdelar, rosten tog död på ett otal exemplar och felaktigt injusterade ventiler tog livet av många motorer, men trots det rullar förhållandevis många Folkabussar fortfarande. Det finns till och med flera klubbar för Folkabussentusiaster där Nordiska Typ2-klubben är den största.
– Det var någon som myntade uttrycket: Har du inte haft en VW-buss vet du inte vad du gått miste om. Förutom att vara en av de charmigaste bilmodellerna någonsin är den lättmekad som få och nästan alla reservdelar går att få tag i. Sluta drömma och köp en egen Folkabuss uppmanar Per-Inge Mattsson.
VW-BUSSENS VIKTIGA ÅRTAL
1947: Den holländske VW-importören Ben Pon tar fram en skiss på det fordon som ska bli VW Typ 2.
1949: En handbyggd prototyp premiärvisas.
1950: De första exemplaren, både som buss och skåp, rullar ut från fabriken i Wolfsburg.
1951: Westfalia börjar sälja sitt första campingkit till bussen, och den första lyxbussen byggs.
1952: VW Pickup blir en ny version som lockar ännu fler köpare.
1956: Produktionen flyttas från Wolfsburg till Hannover.
1962: Det miljonte exemplaret byggs den 2 oktober.
1967: Den nya generationen T2 presenteras. Ny kaross med bland annat hel vindruta och skjutdörrar.
1972: En elektrisk version av VW-bussen byggs men blir ingen succé.
1973: Automatlåda finns som tillval.
1978: En fyrhjulsdriven version visas upp men endast fem exemplar byggs.
1979: En helt ny version med kantig design, delvis inspirerad av den större VW LT-serien. Efter en del tvekan väljer VW att hålla fast vid den luftkylda svansmotorn även på denna generation, vilken brukar kallas T3.
1985: Katalysator införs, liksom turbomotor och fyrhjulsdrift för de som vill.
1990: Den nya T4 börjar säljas med vattenkyld frontmotor, och VW-bussen har numera fram- eller fyrhjulsdrift.
1992: Tillverkningen av T3 läggs ner.
2003: T4 ersätts av nya T5, även den med frontmotor.
2013: Den sista T2 tillverkas i VW:s fabrik i Brasilien.
2015: T5 ersätt av T6.
2020: Omkring 13 miljoner exemplar av VW-bussen har tillverkats sedan 1950.
Nordiska Typ2-klubben
Klubben för VW-bussentusiaster anordnar träffar för likasinnade. Lättast når du klubben via hemsidan: www.nt2k.org/
