
Grabben är kanske i tioårsåldern. Han tittar länge på husvagnen, kikar från olika vinklar och försöker hitta ett sammanhang. Till slut utbrister han: ”men den liknar ju en avhuggen buss”.
Sedan går han därifrån och leendena kommer som på beställning på Freddy och Monica Schybergs ansikten. De är vana vid att folk ömsom tittar, ömsom stirrar på deras vagn och ganska många kommer fram och pratar, men gärna efter att ha närmat sig försiktigt ett par gånger.
– Vi har hört det mesta om den, men grabbens kommentar slå det mesta – den var go’ som vi säger hemma på Västkusten, säger Freddy.
Hans dialekt är omisskännlig från Göteborgstrakten och humorn hör också hemma på Sveriges framsida. Jämförelsen med bussen är ändå inte helt tagen ur luften eftersom den är byggd av Eksjöverken.

Företagets historia kan spåras ända till 1903 och under 1950-talet var de riktigt stora på tillverkning av lingrävare, föregångare till dagens grävmaskiner, tunga släpvagnar och inte minst rälsbussar. Omkring 150 anställda gjorde dessa och i takt med att efterfrågan på rälsbussar minskade började man leta efter nya marknader.
En tänkbar sådan var husvagnar och i början av 1960-talet hade de sin första prototyp klar. 1963 påbörjades serietillverkningen men efter 28 exemplar lades den ner 1965.
– En medlem i Campingveteranerna ägde denna i cirka 15 år innan vi köpte den för omkring fem år sedan, upplyser Freddy.

Historiken tidigare än det är okänd ännu så länge.
– Däremot vet vi att detta är en av de allra sista då den har chassinummer 25, nämner Freddy.
De sista fem–sex exemplaren förblev osålda och köptes av en handlare i Aneby till förmånligt pris. Han portionerade i sin tur ut dem till köpare. Att märket inte blev den succé som man kanske hoppats på har troligen flera orsaker. Storleken kan vara en del i detta.
– Den är enormt lång, 6,85 meter med dragstång och hela 2,10 meter bred. Bilarna på 1960-talet var i allmänhet ganska små och få orkade dra dem, berättar Freddy.
Han föredrar att hänga den efter sin Cadillac 1957 och det är en bil som orkar.
– Vi har en Ford Thunderbird 1957 också. V8:an under huven på den räcker absolut till för att dra men bilen är alldeles för liten. Kommer vi upp i över 60 kilometer är ekipaget så instabilt att vi knappt vill köra fortare, säger Freddy.

Det kan man skylla på utformningen. Kanske hade Eksjöverken använt sina kunskaper från tillverkningen av rälsbussar när de tog fram sin husvagnsmodell Exclusiv.
Trots sin storlek väger den enbart 770 kilo. Det mesta är av aluminium, byggt efter den senaste, eller åtminstone dåtidens senaste, flygplansteknik och konstruktionen hålls samman av 7 200 nitar. Isoleringen består av två centimeter tjock frigolit mellan ytter- och innerväggar.
Priset var dock troligen den största orsaken till att så få såldes. På gatan kostade den cirka 13 600 riksdaler inklusive oms (som det hette då) under introduktionsåret 1963. Den siffran säger i sig själv ingenting men om man jämför med att en Volvo PV Sport kostade omkring 11 000 kronor samma år förstår man hur dyr den var. Men å andra sidan fick man ett hem på hjul som inte liknade något annat.
– Vi föll för den för att den är så ovanlig, säger Freddy.
Bostadsytan är hela elva kvadratmeter och interiören är så finurligt konstruerad att man kan dela av vagnen och på så sätt få två rum.

– Dessutom finns en dörr på varje sida. När vi har många nyfikna brukar vi öppna båda dörrarna och låta folk paradera igenom, in på den ena sidan och ut på den andra, skrattar Monica.
Apropå dörrarna var de i så dåligt skick att Freddy fick sko om båda med nytt aluminium och montera nya gångjärn. Inredningen är i stort sett orörd och har en helt fantastisk diskho i mintgrönt. Monica har sytt matchande gardiner och givetvis är burkarna på hyllan kvar.
– Efter vad jag hört var de en del av standardutrustningen. Det låter kanske märkligt men det var ju en udda och dyr modell, säger hon.
Utsidan är bara tillsnyggad och även här syns spår av Monicas skicklighet vid symaskinen. Jodå, hon har själv sytt hela förtältet och dessutom gjort så det kan monteras på antingen fram- eller baksidan. Om någon börjar tänka på Triumfglass är det inte så konstigt – tältet har samma färgschema.
– Triumfs glassfigur hade förstås suttit som en smäck. En sådan finns på önskelistan, men än har vi inte hittat någon, avslutar Freddy.
