Kylfläktarna går på högvarv och termometern visar 15 minusgrader. I denna bistra miljö står en prototyp av en Hobby Maxia KML 595 – med fönster, dörrar och luckor på vid gavel.
Låter det frestande att gå in och luta dig tillbaka i sittgruppen? Knappast! Men det som må likna rena rama stolleprovet, är faktiskt helt nödvändigt för att kunna påbörja de tester som visar hur väl ett campingfordon är rustat för vinterklimat. Gheorghe Michis är Aldes testingenjör och berättar mer om köldkammartestet från det intilliggande kontrollrummet:
– I husvagnen har vi placerat ut ett tjugotal sensorer som är kopplade till vår dator. På så vis kan vi se när varenda liten vrå håller 15 minusgrader. I det skedet har vi rätt förutsättningar att påbörja det så kallade EN 1645-testet.
Då stänger vi dörrar, fönster och luckor och startar Hobbyns Alde Compact 3030-panna med både gas och el. Testet går ut på att mäta hur snabbt inomhustemperaturen går från 15 minusgrader till 20 plusgrader.
En timme och 57 minuter senare har vi svaret. Det är nämligen så lång tid det tar för termometern att klättra upp till 20 plusgrader i Hobbyns mittdel. För övrigt ett mycket fint resultat då tider upp till fyra timmar ger ett godkänt test – såvida temperaturskillnaden mellan fordonets mittdel och hörn inte är högre än sju grader.
Efter EN 1645-testet väntar ytterligare två tester där syftet är att mäta hur hög temperatur värmepannan orkar få upp med endast gas respektive el som energikälla.
Gheorghe och hans kollega, produktutvecklaren Magnus Åkesson, kontrollerar dessutom hur pass stabilt värmesystemet klarar av att hålla 20 plusgrader över tid – även då temperaturen i köldkammaren skiftar. När husvagnen väl är varm fyller de vattentanken med kallvatten för att kolla så att det inte fryser.
– Genom att vi kan reglera temperaturen med stor precision i klimatkammaren, och att vi ser precis vad sensorerna registrerar inuti husvagnen, blir resultaten väldigt tydliga, säger Magnus och fortsätter:
– Testerna ger tillverkaren, i detta fall Hobby, en indikation på hur värmen tillåts cirkulera och stanna kvar i deras nya planlösning.
Värmesystemet är vattenburet och bygger på självcirkulation, vilket innebär att den termiska luften måste pressas ihop på något sätt så att det skapas ett tryck upp till taket där luften svalnar och faller tillbaka ner igen. För att uppnå den effekten behöver tillverkarna bygga in elementen och luftspalterna på ett genomtänkt sätt.
Det är alltså självcirkulationen som kan påverkas när planlösningen ändras i en ny modell. Magnus förklarar att utrymmen bakom soffor, möbler och skåp hjälper luften att transporteras tillsammans med vertikala luftspalter i anslutning till elementen som flyttar luften till och från själva värmekällan. I de fall en ny planlösning visar sig störa luftflödet kan Magnus och Gheorghe använda sig av rökpennor för att se var felet uppstår.
– Vi är ju experter på vårt värmesystem och har riktigt bra koll på hur konvektionen ska fungera. Efter att vi har gjort alla tester och analyserat dessa lämnar vi alltid ett protokoll till tillverkaren med förslag på förbättringar, berättar Magnus.
El eller gas?
• Ofta begränsas du av säkringen i elstolpen, som i Norden allt som oftast är på 10 A och därmed klarar en total effekt på 2 300 W.
• Aldes värmepannor kan köras på steg 1, 2 eller 3. Om du driver din värmepanna med endast el kommer den enligt exemplet med elstolpen ovan endast kunna köras på steg 2 (2 kW) – annars går säkringen.
• Om du däremot använder enbart gasol som energikälla kan värmepannan, om det behövs, jobba på hundra procent av sin kapacitet i gasläget. Lägsta effekten på enbart gas är 3 kW och om det är nödvändigt använder den 5,5 kW.
• Du kan även köra el och gas samtidigt och välja vilken energikälla som ska vara prioriterad. Då har pannan möjlighet att använda 7,5 kW om den går fullt på gas och kompletterar med 2 kW från elstolpen (8,5 kW om stolpen klarar 16 A). Kontentan? Värmen i fordonet stiger mycket snabbt!